Vildbin är inte farliga.

En tredjedel av vildbiarterna i Sverige är utrotningshotade. Vildbin behöver hjälp lika mycket för vår skull som för sin egen. Du kanske är tveksam till att ha bin nära huset, men faktum är att de insekter som flyttar in i ett insektshotell (bland annat solitärbin och solitära getingar) är ofarliga för människor. Jag har dock saknat en förklaring av varför de är ofarliga. Så jag tog redo på det. Jag hoppas att det kan hjälpa någon annan och det även leder till att fler väljer att sätta upp insektshotell och plantera växter som hjälper våra pollinatörer.

Beräknad läsningstid: 5 minuter

Vildbin är ingenting att oroa sig för

Insektshotell, Wij Trädgårdar, med boplats för (bland annat) vildbin
Insektshotell, Wij Trädgårdar

Hur kan det kommer sig att de bin och getingar som använder insektshotell inte är farliga? Alla har ju besvärats av alltför närgångna getingar när de försöker njuta av middagen utomhus. Då hjälper det att förstå mer om dem som du bjuder in när du sätter upp ett insektshotell eller en bi-holk.

Sociala vs solitära insekter

Något förenklat finns det sociala och solitära insekter.

Sociala insekter bor i ett gemensamt bo där andra i samhället vårdar och skyddar avkomman. Dit hör bland annat honungsbi, några humlearter och sociala getingar. De allra flesta av dessa är fredliga men kan i nödfall försvara sig med en giftgadd.

Resten av alla insektsarter i Sverige är solitära (däribland vildbina). Detta betyder att honan och hanen möts bara för att para sig och att efter honan har lagt sina ägg får avkomman klara sig själv utan hjälp av någon förälder.

Bygger du ett insektshotell så är det solitära insekter som flyttar in.

Sticks vildbin?

Eftersom solitärbin inte har ett samhälle att försvara, har de inte behövt utveckla sina giftgaddar på samma sätt som de sociala bina. Givetvis försvarar den sig om den provoceras, men i de flesta fall är gadden så svag att den knappt påverkar människohud. Alla bina livnär sig som bekant på nektar och pollen så de behöver inte giftgadden för att få mat.

Hur är det med solitära getingar? Getinghonan samlar ett matförråd till var och en av sina avkommor som hon sedan lämnar ensam för att äta upp maten allteftersom den växer. Detta matförråd består av förlamade men levande fjärils- eller skalbaggslarver. Getinghonans gadd behöver endast vara tillräckligt stark för att komma igenom den mjuka undersidan av larven. Det måste finnas tillräckligt mycket gift i gadden för att göra larven orörlig men inte så mycket att den dör – annars finns det risk att bytet ruttnar innan larven äter upp den. Solitära getingar precis som solitärbin har helt enkelt inte den utrustning som skulle göra dem farliga för människor och de har inte heller behövt utveckla ett beteende för att försvara sitt bo.

Besvär vid matbordet?

Alla getingar är rovdjur. De är köttätare som larv och vegetarian som vuxen.

De sociala arbetargetingarna serverar kött från döda djur till sina larver kontinuerligt. Det är därför sociala getingarna ibland kan attraheras till det kött vi lagar på grillen. Solitära getingarna däremot ger bara levande byte till sin avkomma, vilket gör vårt grillkött ointressant för dem.

Larverna av sociala getingar producerar en sockerhaltig lösning som arbetarna äter i utbytet mot köttet som de matar larverna med. På sensommaren finns det ingen tillgång till denna sockerhaltig lösning eftersom larverna nu är uppvuxna. Det är därför sociala getingarna attraheras till frukt och sötsakerna som finns på våra fikabord.

Det här utbytet av socker mot kött finns inte hos solitära getingar, utan den vuxna solitära getingen uppsöker nektar på blommor vid behov.

Flera sätt att hjälpa biologisk mångfald i din trädgård

Det finns mycket annat du kan göra för att hjälpa biologisk mångfald – i inlägget biologisk mångfald i din trädgård finns information och förslag samt länkar och referenser för fördjupning i ämnet.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English. Trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner.

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster som är tänkt att hjälpa dig som vill göra mycket med att skapa trädgården själv men har fastnat med någon del. Eller vet inte var du ska börja. Och så erbjuder jag även olika trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäler dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fyller i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida. Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Källor

Information om getingar kommer från SLU Artdatabanken

Information om solitärbina kommer främst från https://naturochtradgard.se/2008/01/01/bibatterier-kan-oka-skorden/

Dela till dina vänner…

2 Kommentarer

  1. jimmie

    ”Eftersom solitärbin inte har ett samhälle att försvara, har de inte behövt utveckla giftgaddar. Givetvis försvarar den sig om den provoceras, men i de flesta fall är gadden så svag att den knappt påverkar människohud. ”

    VA? först skriver ni att dom inte har utvecklat nån giftgadd. Och sen att dom försvarar sig vid provocering men att gadden är för svag för att påverka oss.
    Hur ska ni ha det har dom en gadd eller inte.

    Svara
    • Nicky English

      Hej Jimmie,
      Tack för din kommentar! Ibland blir man lite hemmablind, så jag uppskattar att du tog dig tid att ge återkoppling. Nu har jag uppdaterat texten och hoppas att den har blivit tydligare.
      Varma hälsningar
      Nicky

      Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *