Ibland måste man vara snabb att skörda fleråriga grönsaker i rätt tid och när man inte hinner med så fortsätter växten med sin säsong utan att ha delat med sig av skott, blad, knoppar eller vad det nu är som är gott att äta på just den växten. Det tycker jag är ok med vetskapen att den ändå samlar kraft och växer till sig redo för större skörd nästa år. Naturen har sin gång och jag gillar känslan av att naturen fortsätter oavsett om jag hinner med eller inte. I år har både maj och juni försvunnit i rasande takt, tidsmässigt men också för att det har varit så varmt att många växter har blommat tidigare än vanligt. Här kommer några bilder av det jag har skördat, och det jag har inte skördat i maj och juni.

Av det som är bäst tillagad så är både spenatskräppa och rankspenat lite förbi deras bästa tid när man kommer till maj. Stor ormrots blad skördas däremot som ung i början på maj.

Men redan ett par veckor senare har den börjat gå i blom. Den når sin finaste blomsterprakt som här på bilden i början på juni. Efter detta går stor ormrot i vila för att eventuellt återkomma med nya blad senare på säsongen. Att den har en mindre attraktiv period mitt på sommaren och att den gärna sprider sig gör att du bör välja växtplats för stor ormrot med omsorg.

Jag tycker det är bra att ha många plantor av Lungrot eftersom det går att skörda flera olika växtdelar under säsongen, men det är viktigt att inte trötta ut plantorna alltförmycket. Lungrot är dessutom en av de mest näringsrika grönsaker som finns. Blomknopparna kan till exempel skördas och ätas tillagad som broccoli. Den kan dock smaka något besk, så lite experimenterande med olika recept kan behövas. Det som är lite knepigt med lungrot är att blommorna är så oansenliga att det inte är helt lätt att tyda om den är i knopp eller helt överblommade när man skörda. Det märker du när du äter den i så fall – trådigt värre om den har gått för långt!

Det är lätt att plocka ihop en sallad från fleråriga växter hela säsongen. Smultron producerar nya blad som är goda att äta även efter blomning. Smultronblad smakar inte så mycket och är inte heller särskilt krispiga. De agerar som en bas eller utfyllnad i en flerårig sallad, då många andra fleråriga blad har ganska stark smak.

Fjällsyrans vackra blad ger en lätt syrlig smak och förblir goda även efter blomningen. Den är ganska kortlivad men självsår sig sådär lagom mycket.

Sandsenap trivs lite för bra i mitt sparrisland. En pepprig smak liknande smaken på ettårig ruccola. Kallas även för Italiensk ruccola. Sparrisen försöker återhämta sig efter besök från grävling för ett par år sedan. Det går nog inte så bra…

Löparfetblad är en ny favorit hos mig. Förutom att den producerar välsmakande krispiga skott och blad, så har den lätt för att etablera och sprida sig men har så pass grunda rötter att den inte utgör någon konkurrens till det som den växer tillsammans med.

Kärleksört älskar jag. Kan vara lite besk om den växer för torrt. Egentligen vill den ha sol eller halvskugga. För att blomma bra (bra bi- och fjärilsväxt) och hålla sig stadig behöver den en lite magrare tillvaro, medan för att bladen ska bli mjälla och goda att äta får den gärna ha lite mer fukt och näring. Det krävs helt enkelt många plantor överallt!

Vad hann jag inte med? Det går att skörda skotten på etablerade plantor av funkia strax innan bladen börjar vecklas ut. Detta går ganska fort dock, och i år missade jag ”cigarr”-stadiet.

Det ska även vara gott att äta fullt utvecklade blad på vissa sorter av funkia. Jag håller på utöka min provodling av funkia med flera nya sorter. Dock tar det några år tills plantorna är etablerade, så jag har inte kunnat dra några egna slutsatser ännu.

Mina strutbräken har varit lite av ett sorgebarn – det är helt enkelt för torrt hos mig så de är samma storlek som när de planterades. I år har de mellanlandat i hinkar i väntan på att flytta till min betydligt fuktigare kolonilott. Skillnaden i tillväxt är redan nu enorm, så kanske kan jag skörda skotten från hinkarna nästa vår. Strutbräken är den enda sort av ormbunke som går att äta, och den ska bara ätas när skotten ser ut som så kallad ”fiddleheads”, när bladen är fortfarande tätt ihoprullade. Och så ska de kokas ordentligt. En god vårprimör.

Jag har två sorters flerårig kål. Både håller på att växa till sig i min skogsträdgård. Stäppkålen jobbar på gallant med uppgiften at växa till sig. Nästa vår kan jag nog skörda några blad. Dock borde detta ske innan bladen hinner bli så här oaptitligt stora!

Strandkålen är mycket kinkigare hos mig. Jag har sett fina stora exemplar på just stränder så det kanske är att den kräver en sådan miljö för att riktigt trivas. Min enda överlevande planta fick en ny växtplats i höstas, torr och mager, så jag väntar med spänning på att få se om den lyckas växa sig större nästa vår.

Både strandkål och stäppkål är lätt att få tag på hos vanliga handelsträdgårdar.

Det du ser här är min blivande hamlad lind. Den är ungefär 50cm hög just nu och började livet som ett rotskott. Det kallar jag för slow gardening. Än så länge tar jag inga blad men unga lindblad är också en god bas i sallader.

Myskmalvas blad är bäst innan den har gått i blom. De kan användas i sallad eller tillagad. Jag hade en dålig erfarenhet när jag smakade ett blad på ”fel” sorts malva (och kanske för sent på säsongen också. Den liksom klibbade sig fast i munnen), så jag drar mig för att smaka på myskmalva. Men blommorna är också ätbara, så kanske de får agera dekoration på en sallad istället. Eller så låter jag de vara eftersom de också är pollenrika och därmed bra för bina.

Och så måste jag visa min triumf! Mina blåbärstrybuskar gav skörd för första gången i år. Att kunna skörda bär 2 juni är inte illa!

Jag avsluter med en blomma. Pipörtsblad är också goda i sallad och har lite gurksmak. Jag vet faktiskt inte om de är goda även efter blomningen – jag ska genast ut och plocka några till lunchen för att testa!

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.