Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Det finns en risk att bli väldigt tekniskt när man förklarar vad en skogsträdgård är. Men då blir det inte så inspirerande. Och nu vill jag att du ska bli inspirerad.

Så vad är en skogsträdgård? Jo, den är en ätbar fristad för naturen (kallas även mångfaldsträdgård) som du kan skapa i din trädgård. Den kan ge intryck av att vara lite stökig. Men den är kravlös och avstressande för den som står ut med att släppa de tuktade idealen.

Och den är byggd för att hålla, kan man säga.

En skogsträdgård kan sprida sig över en stor bit mark. Eller klämma sig in i en liten vrå.

Alla varianter behövs – och många fler skogsträdgårdar. Grejen är att, om man ersätter sin hårdklippta gräsmatta med en bit skogsträdgård, så kan man rädda världen litegrann.

Beräknad läsningstid: 33 minuter

En del av min skogsträdgård i juni - den är verkligen en ätbar mångfaldsparadis
En del av min skogsträdgård i juni

Med det här inlägget vill jag ge dig en hum om vad skogsträdgårdsodling är och hur det kan hjälpa dig klimatsäkra din trädgård. Delvis kan du göra din trädgård mer motståndskraftig mot alla utmaningar som kommer med klimatförändringar. Dessutom kan en skogsträdgård bli en kolsänka, alltså ett sätt att bidra till klimatomställningen.

Vad är en skogsträdgård?

Ofta pratar folk om sina skogsträdgårdar och menar att deras tomt ligger intill en skog med de speciella förutsättningarna som skogen bjuder på. Gott så.

Skogsträdgårdsodling däremot är ett odlingssystem där odlaren har som mål att producera mat (och andra nyttiga saker). I en skogsträdgård i denna bemärkelse försöker man efterlikna ett naturligt ekosystem.

Men man börjar helst inte bygga upp sin skogsträdgård i en naturskog (all naturskog som finns kvar behöver ju lämnas som naturskog) utan man börjar med en lämplig bit någorlunda bördig mark. Eller sin egen trädgård.

Och ekosystemet man försöker efterlikna är snarare ett skogsbryn eller skogsglänta än en mogen skog. Detta är för att ljuset måste kunna nå hela vägen ner till de lägsta växterna. Varför? För att skogsträdgården ska vara så produktiv som möjligt (särskilt viktigt här i Norden). Dessutom är det snarare ett skogsbryn vid en lövskog som vi försöker efterlikna. Varför en lövskog? Jo, för att lövskog är det ekosystemet som producerar mest biomassa under en säsong på våra breddgrader. Och biomassa kan omvandlas till mat, energi, mull och många andra nyttigheter.

Så nu när du ser ordet ”skogsträdgård”, föreställ dig en surrande, kvittrande, prasslande ätbar skogsglänta.

Varför försöka efterlikna naturen i din skogsträdgård?

Våra trädgårdar kommer antagligen påverkas av mer extremt av allt. Extrem värme med akut vattenbrist, extrem kyla, starka vindar och extrema regnoväder. Dessutom värre problem med skadedjur och växtsjukdomar. Prognosen ser inte direkt ljus ut…

Men naturen vet vad den gör.

Naturen använder minsta möjliga resurser och minsta möjliga energi. Naturen producerar inget avfall. Och naturen underhåller sina ekosystem utan externt arbete. Ett naturligt skogsbryn har en rik biologisk mångfald, god motståndskraft mot växtsjukdomar och bra balans mellan olika djur- och insektsgrupper.

Växterna i ett skogsbryn använder alla nischer i tid och rum. Och så jordförbättrar och gödslar skogsbrynet sig självt utan arbetsinsats.

En trädgård där man försöker efterlikna naturen kommer helt enkelt att vara bättre rustad att stå emot klimatförändringarna.

Vy över gobelängen in mot en del av min skogsträdgård i juni.
Vy över gobelängen in mot en del av min skogsträdgård i juni.

I naturen förändras vegetation över tid.

Lämnat till sig själv skulle all växtlighet i ett tempererat klimat till slut omvandlas till skog. Denna omvandling kallas för succession då vegetationen går igenom olika stadier.

Givet att det finns en jordmån så är det först ett- och tvååriga växter som koloniserar en plats, sedan gräsarter -> fleråriga örter -> buskar och sly -> ung skog och till slut äldre skog. Även i naturen händer det störningar som t.ex. brand eller att ett gammalt träd dör. Beroende på vad störningen är hamnar den störda delen av marken tillbaka i ett tidigare stadie av successionen. Och så börjar allt om igen. (Men kom ihåg att döda träd har ett eget liv…)

Den mest produktiva delen av en skog är i kanten mellan en störning och själva skogen. Vid denna kant finns det ljus. Dessutom kan vegetation från i princip alla stadier av successionen finnas. Som ett skogsbryn eller en skogsglänta.

Det kräver arbete och energi för att jobba emot naturen

Eftersom de flesta odlingsmetoder är nästan helt fokuserade på ettåriga grödor (första steget i successionen) behöver man hela tiden kämpa emot naturens naturliga succession för att skapa förutsättningarna för ettåriga växter, dvs för att skapa bar jord. Detta kräver mycket arbete och energi.

På bilden syns allmänningen nedanför vår huslänga. Kvarteret byggdes på sprängsten 2006 så då kan man säga att marken var störd! När vi flyttade in dominerade tistlar. Som du ser på bilden har naturen hunnit ganska långt under dessa 15 år.

Succession - en indikation av vad naturen hinner med under 15 år på störd mark.
Succession – en indikation av vad naturen hinner med under 15 år på störd mark.

Många av naturens pionjärväxter (sådana som är först på plats när en störning som bar jord uppstår) har särskilda strategier för att kunna vara snabbt på plats och växa bra när det kommer en störning. Till exempel att fröerna sprider sig långt, eller kan vila länge i jorden tills det kommer ljus. Växterna kan även ha bra strategier för att skapa eller komma åt näring. De flesta av våra ettåriga växter däremot, behöver arbetsinsats för att växa och utveckla bra.

Leka med successionen istället för att kämpa emot den

Varför? Du sparar både resurser och arbete.

Om man, istället för att kämpa emot denna succession, bestämmer sig för att dra fördel av den och försöker tänka som naturen när man designar sin trädgård, så kan man faktiskt minska på arbetet i trädgården.

Det arbete man minskar på i så fall är:

1) arbete som är kopplat till att hela tiden hålla successionen tillbaka (vid bar jord). Då menar jag särskilt ogräsrensning, bekämpning av sly och grävning.

2) arbete som är kopplat till konsekvenserna av att jobba emot naturen. Såsom skadedjursbekämpning, gödsling osv. I vissa länder med storskalig odling av monokulturer hyr bönderna även i bikupor vid blomningstiden eftersom naturen i dessa områden är så pass förstörd att det finns inte tillräckligt många vilda insekter för att pollinera grödorna.

Man är aldrig helt utan arbete i en skogsträdgård (eller i vilken trädgård som helst). Arbete som ändå uppkommer i en etablerad skogsträdgård är, till exempel:

1)  att säkerställa att ljuset fortsätter nå alla växter i tillräcklig grad, även när träd och stora buskar blir fullvuxna.

2) att observera hur naturen reagerar på skogsträdgårdens utveckling och vid behov ingripa för att hjälpa återställa balansen. Låter krångligt, men jag menar t.ex. om sorken flyttar in så vill du kanske sätta upp sittpinnar för rovfåglar. Eller om jorden blir så näringsrik (innan all jord är täckt) att kirskål och dess kompisar börjar sprida sig, ja då behöver du ta tag i det också.

Annars kan man räkna med att det mesta arbetet i en skogsträdgård ändå är en stegvis utveckling av trädgården samt skörd.

I en skogsträdgård odlar vi fleråriga (ätbara) växter.

Varför? Jorden mår bättre och vi kanske också gör det.

I ett skogsbryn är de allra flesta växter fleråriga. Likväl i skogsträdgården ligger fokus på att odla fleråriga växter. Med andra ord behöver du inte förbereda växtplatsen om och om igen. Vilket gör att bakterier, svampar, nematoder, daggmaskar, skalbaggar och alla andra som jobbar under jorden kan fortsätta jobba med jorden ostört!

Fleråriga växter producerar mer biomassa än ettåriga växter. För buskar och träd säger detta kanske sig självt, men även perenner, eftersom de har etablerade rotsystem, hinner producera mer biomassa under säsongen än de flesta ettåriga växter. Och när buskar och träd tappar sina blad och perennerna vissnar ner på hösten, så återgår den biomassa som vi inte skördar tillbaka till jorden.

Beska men näringsrika

Löparfetblad i en skuggig och ganska näringsfattig del av skogsträdgården – ätbara skott och blommor i sallad eller wokade. Inte det minska besk i min erfarenhet.
Löparfetblad – ätbara skott och blommor i sallad eller wokade. Inte det minska besk i min erfarenhet.

Vissa fleråriga grönsaker upplevs ibland som beska jämfört med grönsakerna vi är vana med. I ettåriga grönsaker har eventuell beskhet antagligen förädlats bort.

Den globala matindustrin har också jobbat med förädling av ettåriga grönsaker – t.ex. så att de är lätta att transportera och håller länge på butikshyllan. Det är dock sällan denna förädling har gått ut på att förbättra näringsinnehållet eller smak. Så på detta sätt är det ju en fördel att många fleråriga grönsaker har passerat under radarn av matindustrin – de har ofta sitt näringsinnehåll kvar.

Lungrot, en av mina favoriter bland de ätbara perenner i skogsträdgården – Blad, skott, blomknoppar och fröer kan ätas. Alla delar tillagas.
Lungrot – Blad, skott, blomknoppar och fröer kan ätas. Alla delar tillagas.

Till exempel Lungrot kan ibland upplevas som besk, men kan bli mer besk om växtplatsen är lite för torr. Nu är matlagning inte riktigt min grej, men jag tror att man kan göra någonting med salt för att minska eventuell beska.

Just nu pågår ett väldigt spännande forskningsprojekt (Nutritional analysis of cold-climate perennial vegetables) där ett svenskt/amerikanskt team jobbar med att analysera näringsinnehållet av ett antal fleråriga grönsaker. Så snart blir det lite mer belägg på frågan om näringsinnehållet i ätbara perenner, även om man inte kan analysera alla.

Ätbara perenner leder dig på en upptäcktsfärd

Det finns en annan, nästan filosofisk skillnad mellan att odla ettåriga grönsaker och fleråriga grönsaker. Med ettåriga grönsaker kan man upptäcka nya favoriter hela tiden. Men nästa år måste man (om man har begränsad tid och utrymme) prioritera mellan att odla den nya favoriten igen eller prova någonting nytt. Utrymmesbegränsningar försvinner ju inte om man odlar ätbara perenner förstås, men upptäcktsfärden blir lite annorlunda. Växterna man provar ett år kommer ju tillbaka nästa år (och det är kanske först år 2 du får smaka). Men gillar du den och om växten trivs på växtplatsen så blir den kvar. Och då har du tid och ork att bli nyfiken på nya ätbara perenner säsongen därpå, utan behov av prioritering.

Även i min lilla trädgård brukar jag kunna hitta utrymme att prova något exemplar av en växt.

Och så har jag ett knep – lite tvärtom barnkammarknepet som jag berättar om lite senare – om en växt inte håller måttet i trädgården här hemma, så flyttas den till en särskild plantering på lotten, min dump hump (Sorry. Ungefär skräphög. En hög för att den är gjord av överbliven lera, stockar mm, en inte-riktigt hugelbädd). I pedagogiskt syfte. Eller för att insekterna gillar den. Och så har jag en reserv, t.ex. om jag behöver några extra blad till en spenatmix eller något.

Läs om Ätbara perenner i din trädgård

Min ”dump hump” på lotten där jag samla på lite av varje – bl.a. ätbara perenner som inte riktigt håller måttet här hemma i skogsträdgården.
Min ”dump hump” på lotten där jag samla på lite av varje – bl.a. ätbara perenner som inte riktigt håller måttet här hemma i skogsträdgården.

Odla överallt i skogsträdgården – uppåt och neråt och innan och efter.

Varför? Effektiv användning av resurserna på plats. Och om vi fyller nischerna så kan inte ogräset göra det!

Naturen använder alla nischer i tid och rum. Dvs använder det tillgängliga ljus, näring och vatten på det mest effektiva sättet.

Till exempel använder vårblommande lökar en nisch i tiden innan träden får sina löv.

Och träd, buskar, klätterväxter och perenner i olika höjder och med olika växtsätt kan alla få ljus. Växter med grunda, utbreda rötter samsas med växter som har djupa rötter om näring och tillgängligt vatten.

Denna strategi försöker man efterlikna i en skogsträdgård, fast med ätbara (eller på annat sätt användbara) växter. Med den viktiga skillnaden att man från början planerar in så att ljuset räcker till alla olika skikt i trädgården även när träd och buskar når full höjd och bredd. Eller så arbetar man med beskärning eller spaljering för att åstadkomma detta.

En annan aspekt är att, om vi kan använda alla nischer i våra skogsträdgårdar för att öka skörden lokalt, så tar vi mindre mark i anspråk på annat håll. Då menar jag egentligen att vi behöver köpa mindre mat.

Odla i skikt

Ett exempel av växterna i olika skikt i min skogsträdgård.
Ett exempel av växterna i olika skikt i min skogsträdgård.

I bilden ovan har jag försökt att visa ett exempel på hur det här med olika lager eller skikt av växter kan gå till i planteringen som är närmast på bilden. Klängväxten är en nyplanterad fjärilsranka. Den låga busken bredvid är en liten rosenkvitten (man kan ana två små gula frukter i bilden). Den högre buske i denna plantering är koreansk silverbuske, som jag har stammat upp så att den skulle ta mindre plats. Den och partnern i bädden bredvid lutade naturligt mot varandra så vi satt upp en båge av armeringsnät för att hjälpa dem. Och så finns det ett litet, nyplanterat träd som är kvitten. Det finns även flera olika perenner som har lite varierande växtsätt och syfte.

De största träden i trädgården är 2 stycken äppelträd och ett plommon. Dessvärre inga nötträd ännu. Drömmarna finns…men utrymmet är begränsad.

Det finns även perenner där man skördar rötterna. Det säger sig själv att detta inte är ett framgångsrecept om man skördar hela roten, men det brukar finnas möjlighet att skörda på ett sätt så att växten lever vidare. Mina försök att odla olika fleråriga rotsaker i själva skogsträdgården har inte varit helt lyckad. För min del fungerade det dåligt att odla rotgrönsaker i skogsträdgårdssammanhang. Jag kanske är lite petig men tyckte det var svårt att hålla ordning på vad som egentligen var ätbart. Numera odlar jag jordärtskocka i en egen låda på lotten.

Tänk mönster och gillen ovan och under jorden

Utöver att tänka i skikt i din skogsträdgård, kan du även tänker i mönster. Till exempel att en perenn med ett tuvbildande växtsätt skulle kunna passa ganska bra ihop med en växt med mattbildande växtsätt (eftersom de breder ut sig på olika sätt). Detta kan gälla även under jorden – växter med djup pålrot konkurrerar inte om näring och vatten med växter som har grunda, utspridda rötter. Om du kan komma på ett antal växter som skulle kunna passa ihop på detta mönster-tänkande sätt så har du ett gille som du kan prova.

Rankspenat, fjällsyra och guldlök – ett gille som har fungerat bra i min skogsträdgård
Rankspenat, fjällsyra och guldlök – ett gille som har fungerat bra hos mig

I bilden ser du rankspenat, fjällsyra och guldlök, som alla vill ha lite fuktigare jord (den bädden fick vattnet från lekhusets tak). De har trivts bra hos mig.

Planera för samarbete i skogsträdgården.

Varför? Trädgården blir mer motståndskraftig.

Bakterier, mikroorganismer och mykorrhiza

Växterna i din skogsträdgård samarbetar med bakterier och mikroorganismer – växterna matar dem och får i sin tur skydd mot skadliga bakterier osv.

Växter samarbetar även med mykorrhizasvampar som hjälper genom att förbättra näringsupptaget och torktålighet, fördela näring mellan växter och skydda mot växtsjukdomar. Dessutom verkar de hjälpa växterna genom att varna andra om insektsangrepp.

Det finns olika sätt att tillföra mykorrhiza. Ett sätt att tillföra mykorrhiza och ”rätt” bakterier är att ta en handfull jord från en plats där någonting liknande har växt förut. Mykorrhiza kan man även köpa – det finns olika sorters mykorrhiza som passar olika växter. Men det viktigaste är att låta alla de underjordiska processerna arbeta i fred. Och aldrig ha bar jord. Att köra dina beskärningsrester (grenar och kvistar) genom kompostkvarnen och lägga på jorden runt dina träd, buskar och perenner är också ett bra sätt att skapa en god miljö där svampar och bakterier trivs.

Näringsrikt samarbete i skogsträdgården

Samarbetet fortsätter växter emellan… En växt som fixerar kväve eller hämtar näring från djupare jordlager gör näringen tillgänglig till sina grannar. Det är en fördel om växten dessutom producerar mycket bladmassa.

Koreansk silverbuske (Elaeagnus umbellata), rosenginst (Cytisus purpureus. OBS. Inte ätbar) och sibirisk ärtbuske (Caragana arborescens. OBS. Högst tveksamt om denna växt är ätbar – den kan vara giftig) är alla exempel på kvävefixerande växter. Även havtorn (Hippophae rhamnoides) fixerar kväve. De flesta kvävefixerande växter kräver full sol.

Kvävet kommer andra växter tillgodo när döda växtdelar på de kvävefixerande växterna förmultnar. Även mykorrhizasvampar kan distribuera kväve mellan olika växter. Nackdelen med kvävefixerande växter är att de också tar plats – kanske lite väl mycket plats i förhållanden till andra växter i din skogsträdgården, om dessa växter skulle tillgodose hela behovet av kväve i trädgården.

Acceleratorväxter

När det gäller växter som hämtar näring från djupare jordlager så behöver dessa a) ha djupa rötter och b) producera mycket bladmassa. Den växt som nämns oftast i detta sammanhang är vallört. Då påpekar de att man borde (om man inte vill ha frösådda vallörtsplantor överallt) välja någon av de sterila sorter Bocking4 eller Bocking14. Till detta råd vill jag även tillägga att man bör vara väldigt säker på att man inte kommer vilja byta plats på vallörten. Även de sterila sorterna ha karakteristiska djupa rötter som bryts av lätt när man försöker gräva upp dem. Bra när du vill föröka den. Mindre bra om du vill flytta den.

Även kvävefixerande växter behöver vara acceleratorväxter för att vara värt att odla egentligen – om inte växten har andra funktioner än att bara fixera kväve såklart.

Både Ref [1] och [2] innehåller bra och detaljerad information om hur man kan gödsla en skogsträdgård. I ref [8] visar Martin Crawford på ett väldigt pedagogiskt sätt hur man kan räkna hur mycket näring som behövs.

Växter kan bråka också

Men växter är inte alltid hjälpsamma…Allelopatiska växter utsöndrar toxiner för att hålla andra borta. Det är ju bra att känna till sådana egenskaper!

Stäppkål (Crambe cordifolia). Som kväver grannarna genom att bli gigantisk, men är ändå allelopatisk.
Stäppkål (Crambe cordifolia). Som kväver grannarna genom att bli gigantisk, men är ändå allelopatisk.

Allting i en skogsträdgård gör nytta på flera olika sätt.

Varför? Genom att stapla funktioner använder man ytorna i trädgården på ett mer effektivt sätt…

…Och så är det vansinnigt roligt att tänka på det här sättet.

Det kan vara en växt, men även rabattkant, gång, damm, tvättlina, staket…om du kan ge alla element flera olika jobb så ökar du troligen även mångfald och motståndskraft i din trädgård.

Mat är en funktion, förstås. Men det finns även växter som ger oss värme, rep, växtstöd, vindskydd och insynsskydd. Och toapapper. Man kan använda växter för att rena jorden, som luftkonditionering och för dagvattenhantering. Växter kan skapa ett bättre mikroklimat och (har inte testat själv) kan användas strategiskt för att avleda rådjur från att äta din favoritfrukt.

Växter som blommar tidigt med nektarrika blommor attraherar pollinerare som är kvar när fruktträden blommar.

Och växter som attrahera bladlöss tidigt ser till att det finns gott om rovinsekter när det kommer bladlöss på allting annat. Det här är faktiskt en av mina favoritfunktioner – både röda vinbär och fläder attrahera bladlöss tidigt. Dessa bladlöss gör ingen nämnvärd skada på växterna och är dessutom specialiserade på just dessa växter (dvs sprider sig inte till annat). Av den anledning är just fläder inte så roligt att ha alltför nära sittplatsen, men det hjälper oss att se bladlössen som någonting i grunden positiv. Det är ju sällan att varenda blomma attackeras, så det brukar bli skörd ändå.

Det finns ju även växter som få din själ att sjunga. Det är ju en funktion också. Ett exempel av detta är höstfägring.

Läs Ätbara växter med höstfägring

Koreansk silverbuske gör nytta på flera sätt – näringsrika bär, fixerar kväve, attraherar pollinerare.
Koreansk silverbuske – näringsrika bär, fixerar kväve, attraherar pollinerare.

Ha en back-up för viktiga saker i skogsträdgården.

Varför? Om du har en (eller flera) back-up så klarar du extrema förhållanden bättre.

Denna strategi gäller inte bara växtfunktioner – det är bra att tänka så för allting som kan få problem och som du inte vill vara utan i trädgården. Som bevattning, gödsel…

Kanske det tydligast exempel på den här principen för växter är med frukt och bär – en mångfald av växter som ger frukt och bär ger också en viss försäkring mot extremt väder. Fruktträd och bärbuskar är ju lite känsliga kring tiden de blommar och ska pollineras. Kyla vid fel tid kan leda till att skörden uteblir. Men har man många olika sorters frukt och bär i trädgården med olika blomningstider brukar det alltid bli någon skörd.

Det finns en annan fördel också – att arbetet med att skörda sprids ut över en längre tid. Och om fåglarna hinner först med en sorts bär, så ser du till att vara först att skörda nästa sort som mognar…

Liten rosenkvitten (Chaenomeles japonica) – en av många olika sorters frukt och bär i vår skogsträdgård.
Liten rosenkvitten (Chaenomeles japonica) – en av många olika sorters frukt och bär i vår skogsträdgård.

Extra viktigt att ha en back-up för vattnet

Det är värt att klura lite extra när det gäller vatten. Här gäller det att tänka i flera led,tex:

  • Hur kan du samla och lagra så mycket som möjligt av regnvattnet som faller på taket? Kan du hitta ett sätt att lagra regnvatten året om?
  • Hur kan du se till att hålla kvar vattnet som faller på marken så att den kommer växterna tillgodo? (Tips: öka mullhalten i jorden, se till att jorden alltid är täckt av organiskt material. Kanske swales (Engelskt ord som ibland översätts tillsvaldike) kan vara någonting för dig?
  • Hur kan du ta tillvara vattnet som används inomhus? Kan det i så fall användas för bevattning direkt eller borde du försöka rena det på något sätt? Har du möjlighet att flytta duschandet utomhus på sommaren, så att vattnet kan användas på dina odlingar?
  • Hur kan du minska behov av vattnet? Med en högre andel fleråriga grönsaker i dina odlingar (jämfört med ettåriga grönsaker) minskar du bevattningsbehovet.

Läs mer om vatten (och jord)

Sprid riskerna med växtsjukdomar och skadedjur.

Varför? Då blir inte växtsjukdomar och skadedjursinvasioner lika förödande.

Växtsjukdomar och skadedjur är ofta specialiserad på en särskild växtfamilj. Har man många från en växtfamilj bjuder du in skadedjur, och en växtsjukdom kan vara förödande.

Det brukar automatisk bli en mångfald av växter i en skogsträdgård. Dock behöver man ändå ha koll på det här.

Roger Elg (Från SLU) presenterad 10-20-30 regeln. För att ha bra motståndskraft mot skadedjur och växtsjukdomar i sin trädgård, ska man inte ha mer än 10% av en art, inte mer än 20% av ett släkte och inte mer än 30% av en familj. Bra att ha ett konkret verktyg!

I min trädgård är det lite för många från rosfamiljen. Till exempel häggmispel, svartaronia, liten rosenkvitten, kvitten, äpple, plommon, hagtornsrönn och rönnaronia (samt rosorna förstås) alla tillhör rosfamiljen

Mitt tips om du redan har för många av någonting är att hitta alla vrår i trädgården där du kan plantera olika perenner, småbuskar mm för att förvirra skadedjuren.

Läs mer om detta i inlägget 10-20-30 regeln mot växtsjukdomar och skadedjur.

Äppelblom – i min skogsträdgård finns det lite väl många växter som tillhör rosfamiljen.
Äppelblom – i min trädgård finns det lite väl många växter som tillhör rosfamiljen.

Bjud in och skapa en rik biologisk mångfald.

Varför? En rik biologisk mångfald skapar balans.

Bjud in biologisk mångfald på alla möjliga sätt för att skapa balans i trädgården. Balans eftersom nyttodjuren behöver mat. Och maten är ofta skadedjur. Många djur och insekter som upplevs som obekväma gör stor naturnytta.

Det finns vissa bäddar på min kolonilott som får lite sämre ogräsrensning efter att jag såg en huggorm på väg mellan dem. Men jag har inte hört att någon i föreningen har problem med sork…

Och lite filosofiskt är det också – har vi rätt (eller kunskap) att säga vilka som får vara i våra trädgårdar? Dock måste jag erkänna att rådjuren och jag inte riktigt är överens på den punkten på kolonilotten…

Tänk mat och vatten, skydd, boplats och någonstans att lägga sina ägg (i alla fall om man är insekt, fågel eller groddjur) för så många olika arter du bara kan. Död ved, småvatten, olika holkar och rishögar är bra.

Tänk också på att inte belysa uppåt och inte belysa i onödan – utomhusbelysning orsakar större problem för insekter, fåglar och andra djur än många kanske har förstått.

Kungsmynta är en insektsmagnet, bra för biologisk mångfald
Kungsmynta är en insektsmagnet

Läs mer om biologisk mångfald i din trädgård

Låt din skogsträdgård ta tid.

Störst är inte alltid bäst. Ett stort exemplar av ett träd eller en buske har haft det väldigt bra på plantskolan under flera år. Och då finns det ökad risk för stress vid transport och plantering i trädgården.

Å andra sidan har en större växt fått flera år av uppbyggnadsbeskärning gjord av expertis på plantskolan – så det är inte alltid ett lätt val.

Om du kan låta trädgården ta tid, kan du välja mindre storlekar där läget inte är optimalt och satsa på några få större växter där du verkligen kommer ha nytta av plantskolans expertis.

Man kan även dra upp perenner, buskar och träd från frö eller sticklingar. Eller ympning för den händige.

Om du planterar din trädgård stegvis får du tid att förbereda växtplatsen på ett skonsamt sätt och tillverka din jordförbättring på plats (en vinst för både miljön och plånboken). Och det blir lättare att hålla de nyplanterade växterna vid liv nästa gång det blir långvarig torka.

Om du låter trädgården ta tid får du större möjligheter till eftertanke och kan göra justeringar utan att det behöver bli så stort ingrepp.

Trädgårdsbarnkammare

Ett bra tips är att ha en barnkammare i trädgården, i form av en plantering eller ett antal pallkragar där du sparar växter allteftersom du hittar dem (eller odlar dem). De kan då bo i barnkammaren under tiden du förbereder den slutlig växtplatsen eller tills du kommer på var du ska ha dem. Detta är lättare än att få panik sent på säsongen när du inser att du inte hunnit göra i ordning så mycket som du hade tänkt i trädgården. Och då stoppar ner alla växter varsomhelst det finns en lucka. Som man sedan har glömt bort när våren kommer. Vad kan jag säga? Jag vill gärna att du kan lära dig från mina misstag! Plantskola heter faktisk ”nursery” på engelska.

Bättre beslut med noggranna observationer

Om du låter trädgården ta tid får du även möjlighet att lära känna trädgården bättre – du kan ägna mer tid åt att observera trädgården och naturen som besöker trädgården innan du tar till stora ingrepp. Du kanske sparar tid (och pengar) i slutändan eftersom du då har större möjligheter att ta bra beslut. Och du kan alltid nöja dig med tillfälliga odlingar under tiden.

Nyckelpiga på sparris (som jag drog upp från frö)
Nyckelpiga på sparris (som jag drog upp från frö)

Slow jord

En annan fördel med att inte göra allt på en gång i trädgården är att du hinner bygga upp jorden och tillverka jordförbättring själv. Det är bra med en plan ändå – då kan du jobba med att kväva ogräs på en blivande plantering under tiden du jobbar med jordförbättring på annat håll i trädgården. Det är inte alltid lätt att jobba helt utan inköp av jord- och jordförbättringsprodukter men det är väldigt tillfredställande när man väl lyckas skapa dessa med materialet man har nära till hands.

Tips för jordförbättring i trädgården

Olika saker man kan göra:

  • Låt organiskt material (t.ex löv och klipp från perenner) bli kvar på planteringen (eller styra det dit om det faller på gräset eller altanen)
  • Kompostera eller fermentera matrester
  • Så/plantera gröngödsling i en blivande plantering (eller under ett nyplanterat träd). Det kan vara väldigt vacker (och bra för pollinatörer). Det finns olika gröngödslings-växter som passar för olika syften – som t.ex. att luckra jorden, tillföra näring eller producera mycket biomassa.
  • Ta hand om beskärningsrester (grenar osv) – flisa dem i en kompostkvarn eller prova göra egen biokol. Lägger du träflis på en plantering (OBS viktigt att inte mylla ner den) så hjälper den till att förhindra tillväxt av fröogräs samtidigt som den skapar en bra miljö för mikroorganismerna i jorden.
  • Övertala familjen att kissa i lämplig hink eller vattenkanna – då har du flytande gödsel i form av guldvatten.

Förutom att du då vet mer om vad du har i din jord så minskar du på utsläpp av växthusgaser som orsakas av t.ex torvbrytning, paketering och transport.

Läs mer om jord – klimatsmart under ytan

Lär dig av naturen för växtetablering i din skogsträdgård

Jag ger alltid rådet att plantera träd och större buskar, häck osv först i en trädgård (när man har en plan att utgå ifrån) – det är dessa som tar längst tid att växa till sig. Man kan även vänta ett par säsonger innan man planterar perenner och mindre buskar under dessa för att ge trädet en chans att etablera sig utan extra konkurrens om vatten och näring.

Jag kan dock inte förneka att det inte är riktigt så naturen gör. Som jag berättade i kapitlet om succession börjar ju naturen med ett- och tvååriga växter, sedan kommer gräsarter och perenna örter, buskar och sly och till slut träd. Dock finns det ett intressant knep som naturen har i de senare stadier – de vedartade växter som anländer först till en plats är inte samma som är kvar när det blir mogen skog.

De buskar och träd som anländer först är bra på att sprida sig, ljuskrävande, snabbväxande och inte alltid så långlivade. De är så kallade pionjärarter. Sekundärarter är träd som är mer skuggtåliga och långsamtväxande. De har som strategi att tåla mer skugga eftersom de har större krav på jämn mark- och luftfuktighet och är känsliga för extrema temperaturskillnader i unga år. Det som händer i naturen är att sekundärarter växer i skuggan och skyddet av pionjärerna. Med tiden skuggar sekundärarterna ut pionjärerna och blir ensamma kvar i den mogna skogen.

Amträd kan skydda känsliga växter

I detta fall agerar pionjärväxterna som så kallade amträd för sekundärarterna. Varför berättar jag det här? Jo, om du vill anlägga din skogsträdgård på en plats som är öppet eller utsatt för vind så kan du (om du har plats) också använda amträd eller amväxter för att skydda dina mer känsliga frukt- och nötträd. Tanken är att du sedan ta bort amväxten efter ett antal år.

I min lilla, skyddade trädgård har amträd-funktionen aldrig varit aktuell. Låter det krångligt att ha ett gäng träd och buskar som du ändå planerar att ta bort efter ett tag? Varför inte bara en vindtålig häck av ätbara växter som du kan ha kvar? Kanske, men om man tänker på skogsträdgårdsvis kan det kanske bli att du väljer amväxter som också är kvävefixerande (såsom klibbal eller sibirisk ärtbuske) så att de nyplanterade växterna får gott om kväve i början. Dessutom kan du använda t.ex. al till virke eller värme när det blir dags att ta ner dem.

Stökig skogsträdgård?

Hur känns det när du tittar på bilderna från min skogsträdgård? Rörig? Ostrukturerad? Plottrig med alla olika växter?

Eller naturlig och att det skulle kunna vara skönt att släppa kontrollen litegrann?

Eftersom den är så liten är min skogsträdgård antagligen mer tuktad än de flesta – man måste ju få någon plats för människorna. Och det är en ständig kamp att få in tillräckligt med ljus.

Men det är någonting med en skogsträdgård som är väldigt befriande. Man har ett högre syfte med trädgården på sätt och vis. Och ogräsen syns inte förrän man letar efter dem. Inget slår känslan av att kunna vandra runt i trädgården en sommarkväll och norpa ett blad här och ett bär där. Och att se allt liv som finns i trädgården.

Och nej, en skogsträdgård är inte problemfri. Men jag tror ändå att den är väl rustad för framtiden.

Bär från hagtornsrönn 'Granatnaja' - en av de mer ovanliga växter i min skogsträdgård
Bär från hagtornsrönn ’Granatnaja’ – en av de mer ovanliga växter i min skogsträdgård

Skogsträdgård som komplement till köksträdgården

Jag ser skogsträdgården som ett bra komplement till de ettåriga grönsakerna. Många av fördelarna med skogsträdgården (som ökad biologisk mångfald, till exempel) kommer även gynna växterna i en närliggande köksträdgård. Om du blir förälskad i de fleråriga bladgrönsakerna behöver du kanske inte ödla ettårig spenat längre, men det kanske finns andra luckor i din skogsträdgård som du kan fylla med hjälp av ettåriga grönsaker. Själv är jag väldigt förtjust i vintersquash, potatis och bönor. Och kan inte låta bli att testa lite annat när jag ändå håller på.

Spaghetti pumpa är en av de ettåriga grönsaker jag skulle inte vilja vara utan.
Spaghetti pumpa är en av mina favorita ettåriga grönsaker – en annorlunda ”gardin”

Rädda klimatet med din skogsträdgård.

Mycket tyder på att skogsträdgårdsodling inte bara är ett bra sätt att odla mat, skapa biologisk mångfald och göra din trädgård mer motståndskraftig mot problemen som kommer med klimatförändringar.

Det sätt man arbetar med jorden och den växtlighet som finns i en skogsträdgård innebär att kolinlagringen är betydligt högre än i en vanlig prydnadsträdgård med mycket gräsmatta. Denna kolinlagring är både i jorden och i biomassan.

Här finns alltså potential i alla villaträdgårdar att göra någonting för att hjälpa klimatet.

Om nu många med villaträdgård omvandlade sina gräsmattor till ätbara skogsträdgårdar, borde det inte även leda till någon slags minskning i efterfrågan på frukt och grönsaker som kommer från utlandet? Med mindre klimat- och miljöpåverkan från transport, konstgödsel och bekämpningsmedel. Och en motsvarande förbättring av Sveriges självförsörjningsgrad.

Nästan lite revolutionerande faktiskt…

Missa inga blogginlägg!

Nicky English. Trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner.

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster som är tänkt att hjälpa dig som vill göra mycket med att skapa trädgården själv men har fastnat med någon del. Eller vet inte var du ska börja. Och så erbjuder jag även olika trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäler dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fyller i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida. Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser och fördjupning

[1] ’Creating a Forest Garden. Working with Nature to Grow Edible Crops’ av Martin Crawford. Väldigt pedagogisk skriven bok på engelska. Nackdelen är att man måste översätta de engelska/amerikanska växtzon angivelser till vårt svenska system för att kunna förstå om en växt är härdig.

[2] ’Skogsträdgården. Odla ätbart överallt’ av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. Utomordentligt bra bok – skogsträdgårdsbibeln kan man säga. Väldigt bra skriven och med den extra fördelen att alla växter som boken beskriver är anpassade till vårt klimat.

[3]  Skogsträdgårdsbloggen av Philipp Weiss. Många bra artiklar med djupdykning i olika skogsträdgårdsrelaterade ämnen.

[4] ”Gaia’s Garden. A Guide to Home-Scale Permaculture” av Toby Hemenway. Hemenway beskriver olika permakulture lösningar. Informationen om guilds (gillen) och swales (svaldiken) har varit särskilt värdefull för mig.

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.