mar 7, 2022 | Jord och vatten | 0 Kommentarer

Ska man gödsla med urin i en skogsträdgård?

Få odlare kan ha undgått skandalen kring upptäckten av rester av växtskyddsmedlen klopyralid och aminopyralid i växtnäringar (2020) och organisk gödsel (2021). Denna skandal får en att tänka till ordentligt när det gäller vilka gödsel- och jordförbättringsprodukter man egentligen kan lita på. Ett gödselmedel som vi alla har tillgång till är urin (kallas även guldvatten). Jag har bestämt mig att använda guldvatten till alla mina utomhusodlingar i år. När det gäller ettåriga växter kan guldvatten bli ett bra komplement till täckodling och lakvatten från bokashin. Men hur ska man gödsla träd, buskar och perenner med urin? Ska man ens göra det? När jag undersökte saken var det inte fullt så enkelt (eller självklart) som jag trodde. 

Guldkannan Towa – kanske onödigt, men jag tycker detta är en användbar produkt av god kvalité som hjälper när man gödslar med urin.
Guldkannan Towa – kanske onödigt, men jag tycker detta är en användbar produkt av god kvalité som hjälper när man gödslar med urin.

Beräknad läsningstid: 12 minuter

Vad är en skogsträdgård?

En skogsträdgård kallas även för matlund eller matskog. Skogsträdgårdsodling är ett odlingssystem baserad på främst fleråriga växter där man odlar mat genom att försöka efterlikna ett naturligt system – i det här fallet försöker man efterlikna ett skogsbryn eller skogsglänta (där det finns gott om ljus) för att få maximalt med solenergi till odlingarna. Och så är det ju främst fleråriga växter som man odlar i en skogsträdgård, till exempel träd, buskar och perenner.

Läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Varför gödslar en skogsträdgård?

Du kanske undrar varför man ska gödsla en skogsträdgård, eftersom vi gödslar ju inte de naturliga skogarna som skogsträdgårdsodling efterliknar. Naturliga skogar växer ju ändå. Naturliga skogar får dock en del näring – bland annat från kvävefixerande växter, djur- och fågelspillning och från kvävefixerande bakterier i jorden. Skillnaden mellan en naturlig skog och en skogsträdgård är dock att vi ofta vill ha en större skörd från våra skogsträdgårdar. Därför behöver vi planera så att våra skogsträdgårdar får sin näring från varierande källor på liknande sätt som en naturlig skog. Och dessutom kan vissa växter behöva extra näring för att ersätta det vi skördar.

Mykorrhiza

Odlar man på skogsträdgårdsvis – genom att tillföra mycket organiskt material till jorden – gynnar du mykorrhizasvamparna. I en etablerad skogsträdgård har, förhoppningsvis, ett helt nätverk av mykorrhiza utvecklats och jobbar, bland annat, med att distribuera näring till växterna som behöver det.

(Detta är en väldigt förenklad förklaring. För mer ingående information om mykorrhiza se Ref [1])

Att det finns organismer som jobbar med att distribuera näring tycker jag är väldigt praktiskt. Då behöver jag inte lägga ner något jobb på att distribuera de fallna bladen eller vissnade växtdelarna från de kvävefixerande växterna i min trädgård. Vilket är tur för mig, eftersom jag aldrig har kommit så långt i mina skötselåtgärder!

Människans förhållande med naturen

I Ref [3] resonerar Ben Falk att det är bättre att skapa ett kretslopp mellan oss (och vår urin) och växterna än att urinen skickas iväg till reningsverk och sedan hamnar i vattendrag och orsaker skador på vattenlivet. Till viss del kan jag hålla med. Men han bor på en gård i Vermont, USA, och jag bor på en tomt på lite drygt 300kvm i en tätort. Och antagligen kissar vi ungefär lika mycket. Det var nog inte meningen att en djurart skulle bli så många eller bo så samlade på en plats som vi människor när relationen mellan djurens urin och växterna uppstod. 

Kan jord bryta ner medicinrester i urin?

Om mikrolivet i jorden kan bryta ner eventuella medicinrester i urin är förstås ett gigantiskt ämne. Fördelen med att bara tänka i termer av att använda sin egen urin som gödselmedel är att man har koll på vilka mediciner man själv äter. Skogsträdgårdsboken (Ref [1]) refererar till en forskningsrapport (Fate of pharmaceutical residues – in sewage treatment and on farmland fertilized with sludge) där de testade 24 olika mediciner. Resultaten tyder på att medicinrester stannar vid jordytan och att de flesta (men inte alla) bryts ner i jorden. Dock skriver rapportförfattarna att mer forskning behövs.

För mycket gödsling med urin kan vara skadlig

Flytande gödselmedel (där urin ingår) är snabbverkande och skulle kunna användas för att hjälpa växter som börjar visa tecken på näringsbrist. Men för mycket flytande gödselmedel kan skada jordens mikroliv och störa relationen mellan växterna och mykorrhiza-svampar. Skogsträdgårdsboken (ref [1]) förklarar att om växterna får för mycket lättillgänglig näring såsom urin och andra flytande gödselmedel, så har de mindre behov av att leta efter näring eller samarbeta med mykorrhiza-svampar och annat mikroliv i jorden. Följden blir dessutom att de får ett mindre rotsystem.  

Utöver allt detta kan för mycket gödsel allmänt försämra växternas förmåga att invintra i tid – vilket kan vara väldigt dåligt när det gäller växter som står på gränsen till sin härdighet på din tomt.

Ref [4] (Patrick Whitefield) skriver även att urin bör användas väldigt sparsamt på lerjordar eftersom salterna kan förstöra jordstrukturen.

Gödsla indirekt med urin med kolblöja

Det kanske mest spännande resultat av min fördjupning i detta ämne är insikten att vi bättre kan ta tillvara urinen hos oss och använda den indirekt för att bygga jorden. Vi använder en del urin under vintern redan för att (tillsammans med lakvattnet från bokashi-kompostering) ladda den lilla mängd biokol som vi skapar här hemma.

Läs: Bokashi – fermentera dina matrester och skapa ny jord

Läs: Gör eget biokol

Flera av böckerna beskriver lösningen med att skapa en hög av kolrikt material (såsom sågspån, halm eller löv) som man sedan mata med urin. Det kolrika materialet absorberar urinen. Och urinen påskyndar komposteringen. 

Patrick Whitefield (Ref [4]) skriver även att denna metod förhindrar förlust av kväve till atmosfären. Ben Falk (Ref [3]) använder dessutom denna metod för att skapa värme. Han kallar sina högar för kolblöjor (carbon diapers)

Hos oss får vi en hel del strö (sågspån och hampa strö) blandat med kaninbajs och -urin från vår kanin som jag har hittills inte lyckats få in i trädgårdens kretslopp. Detta för att jag har för lite grönt (kväverik) material över för att kompostera det. Men allt detta skulle vi kunna använda för att ta tillvara guldvatten och sluta ännu ett led i vårt kretslopp. Vidare rekommenderar Patrick Whitefield att förse kolblöjan med ett tak mot regnet för att förhindra urlakning.

Hur mycket näring behöver skogsträdgårdsväxter?

Nedan kommer en vägledning för vilka sorts ätbara växter i din skogsträdgård (eller i fruktavdelningen av en vanlig trädgård) som kan ha stort, måttligt respektive lågt näringsbehov. Jag rekommenderar inte att du tar det här som någon slags recept (dvs tänk inte ”jag har ett valnötsträd därför ska den få extra näring”). 

Istället rekommenderar jag att du använda denna information som en vägledning när du observerar växterna i din trädgård. 

Till exempel 

  • Hur ser dessa växter med stort näringsbehov ut att må? 
  • Orkar de ge skörd eller tappar de kart (utöver den naturliga kartgallringen)?

Tänk också på att ett ungt träd har ett mindre näringsbehov än motsvarande fullvuxet träd.

Skogsträdgårdsväxter med stort näringsbehov:

Växter vars skörd har en hög proteinhalt samt växter som är hårdförädlade för stor skörd har ett stort näringsbehov.

Honblomman på hassel. Växter som ger skörd med hög proteinhalt (som nötträd och -buskar) har ett stort näringsbehov och kan därför vara lämpliga att gödsla med urin.
Honblomman på hassel. Växter som ger skörd med hög proteinhalt (som nötträd och -buskar) har ett stort näringsbehov.

Exempel på växter med stort näringsbehov:

  • Hassel, Corylus spp. (om man skördar nötterna)
  • Valnöt, Juglans spp.
  • Äkta kastanj, Castanea spp.
  • Äpple
  • Plommon
  • Päron
  • Björnbär (Dock, enligt ref [1], mår björnbär bäst av att gödslas med material som avger kväve långsamt. Då passar ju inte urin så bra som gödselmedel)

Skogsträdgårdsväxter med måttligt näringsbehov

Mindre förädlade växter där man skördar frukt brukar ha ett måttligt näringsbehov.

Exempel på växter med måttligt näringsbehov:

  • Svarta vinbär*
  • Krusbär*
  • Häggmispel, Amelanchier spp.
  • Körsbär (både söt- och surkörsbär)
  • Rönn
  • Fläder 
  • Hallon
  • Röda vinbär
  • Körsbärskornell (och andra Cornus spp.)

*Det fanns lite olika budskap i litteraturen. Jag tolkar det som om dessa växter har ett måttligt näringsbehov.

Skogsträdgårdsväxter med litet näringsbehov

Växter som man odlar för bladens skull brukar ha ett litet näringsbehov (Även om vissa perenner kan behöva ett tillskott av näring om man skördar alla blad upprepade gånger under säsongen). Samt tall och en.

Exempel på växter med litet näringsbehov:

  • Lind 
  • Nöttallar (det finns vissa arter av tallar som man kan odla för nötternas skull om man har tålamod och utrymme).
  • En, Juniperus spp.

Ska man gödsla skogsträdgården med urin?

Det är främst med ettåriga grönsaker som man har mest nytta av direkt gödsling med urin. Vidare är jag väldigt nyfiken på att bygga en eller två kolblöjor.

Men jag kommer ändå testa väldigt försiktigt med några ganska sporadiska givor av urin i skogsträdgården som komplement till allt annat jag gör för att vårda jorden. Ett av mina äppelträd uppvisar tecken på näringsbrist (den tappar nästan all frukt) så det är där jag kommer börja.

Riksförbundet Svensk Trädgård har nyligen uppdaterat ett faktablad om gödsling med urin

Små förändringar och små, sporadiska doser av urin i skogsträdgården

Jag tänker att doseringen av guldvattnet blir ungefär som om det kom från någon eller några djur som passerar genom trädgården. Och inte en regelbunden dosering under en längre period. 

På detta sätt använder jag mig av permakulturprincipen ”Använda små och långsamma lösningar”. Det vill säga att jag prova med några få extra gödselgivor och observerar sedan resultatet över säsongen. Brassar man på med stora mängder kväverik snabbverkande gödsel kan man även få en kraftig reaktion från trädgården – som, t.ex. en invasion av brännässlor. Och jag vill absolut inte riskera att störa växternas samarbete med mikrolivet i jorden – som ändå verkar fungera ganska bra som det är.

När gödsla med urin?

Här tar jag rådet från Skogsträdgårdsboken (Ref [1]). Den bästa tiden att gödsla är från sen vår (när mikrolivet i jorden har hunnit komma igång) fram till högsommaren. Senare än så ska man inte gödsla eftersom växterna då kan luras att fortsätta växa istället för att förbereda sig för vintern. 

Kom även ihåg att det är bättre att gödsla känsliga växter (som är på gränsen av härdigheten) för lite än för mycket.

Hur gödslar man med urin?

För träd och buskar gödslar man med urin i en cirkel runt buskens dropplinje (dvs precis där kronan slutar). Om du gödslar med urin i närheten av perenner, vänta minst en månad innan du skördar dessa. 

Det verkar vara en bra idé att mylla ner urinen när du gödslar. 

Och om du kan lyckas med det kan du gödsla med outspädd urin strax innan du får minst 10mm regn. Hos oss är det ytterst sällan vi får så mycket regn som 10mm (även när det är utlovad i väderprognosen) så jag kommer nog fortsätta späda ut urinen 1:10.

Övriga källor till gödsel och jordförbättring 

I en skogsträdgård är tanken egentligen att den till stor del ska ta hand om sig själv gödselmässigt. Eller det kanske är mer korrekt att säga att målet är att näringen som skogsträdgården behöver ska komma, så mycket som möjligt, från inom systemet. ”Systemet” som jag ser det för min skogsträdgård är hela tomten, där även huset och människorna (och kaninen) ingår.

Det är bra att känna till att min strategi för att vårda jorden i min trädgård har flera olika element utöver den tilltänkta gödslingen med urin:

  • organiskt material (Som jag lägger på jorden) 
  • vedaska (sparsamt)
  • kvävefixerande buskar

Läs: Klimatsmart under ytan. Om jord, kompost och kretslopp i trädgården

Missa inga blogginlägg!

Nicky English. Trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner.


Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster som är tänkt att hjälpa dig som vill göra mycket med att skapa trädgården själv men har fastnat med någon del. Eller vet inte var du ska börja. Och så erbjuder jag även olika trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäler dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fyller i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida. Välkommen!

Varma hälsningar,
Nicky English

Referenser

[1] ”Skogsträdgården. Odla ätbart överallt” av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg

[2] “Creating a forest garden” av Martin Crawford

[3] “The resilient farm and homestead” av Ben Falk

[4] “How to make a forest garden” av Patrick Whitefield

[5] Humanurin som gödselmedel (användbar forskningsrapport om du vill lära dig mer om urinens sammansättning)

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.