För att göra våra trädgårdar mer miljövänliga behöver vi tänka cirkulärt och vara sparsamma. Det kan vara bra att vara modig också, eftersom denna mer miljövänliga trädgård antagligen kommer se ganska annorlunda ut från rådande norm, alldeles unik faktiskt – som egentligen är någonting att glädjas åt! I en mer miljövänlig trädgård jobbar vi dessutom med naturen, vilket bland annat gör att vi tar allt i lite lugnare takt.

Som jag skriver på min hemsida, i själva verket handlar allt detta om att skapa en balans och att fylla trädgården med liv – alla möjliga sorters liv, inklusive människoliv!

Läs även 8 designprinciper för en hållbar trädgårdsdesign.

Beräknad läsningstid: 22 minuter

Tänka om

Men filosofi är en sak. Hur gör man i praktiken för att skapa en mer miljövänlig trädgård? Varje kapitel i inlägget innehåller allmänna råd, en länk (eller flera) till djupare läsning samt ett eller flera specifika, och ibland rätt nischade, praktiska tips. Du kommer inte lösa alla hållbarhetsproblemen i trädgården om du enbart följer de praktiska tipsen i detta inlägg, men jag hoppas att de kan hjälpa till att sätta igång din egen kreativitet. 

Tänk cirkulärt med jord och gödsel

Jobba med kretslopp för att göra om organiskt material till värdefull jordförbättring och gödsel. Det här är en väldigt viktig del i att göra trädgården mer miljövänlig. 

Köpejord är rätt skrymmande att transportera och den kommer oftast i plastförpackningar. Om den dessutom innehåller torv (som den mesta planteringsjorden samt den naturgödsel man kan köpa i säckar innehåller) så släpper jorden ut växthusgaser även efter att du har lagt ut den i trädgården. Så vi vinner på flera fronter om vi istället lyckas omvandla organiskt ”avfall” till jordförbättring.

Om vi istället jobbar med att förbättra och återuppbygga jorden som finns i trädgården kan jorden dessutom lagra kol. 

Läs: Klimatsmart under ytan – om jord, kompost och kretslopp i trädgården

Tips 1: Plantera kvävefixerande växter.

 Enligt ref [1] kan ett äppelträd (som är ganska näringskrävande) få hela sitt kvävebehov uppfyllt av en al med ungefär samma diameter på sin krona. I så fall planterar man alen på norrsidan av äppelträdet. Dock måste en trädgård vara ganska stor för att få plats med både äppelträd och al. Men du får onekligen en mer miljövänlig (och lättskött) trädgård om växterna själva sköta en del av gödslingsjobbet!

Andra fleråriga växter som fixerar kväve och som inte blir lika storvuxen som al är till exempel 

• Rosenginst, Cytisus purpureus
• Koreansk silverbuske (ätbara bär), Elaeagnus umbellata
• Röd- eller vitklöver (ätbara blommor och blad), Trifolium pratense och Trifolium repens
• Käringtand, Lotus corniculatus
• Sibirisk ärtbuske, Caragana arborescens

Havtorn (Hippophae rhamnoides) fixerar också kväve och ger nyttiga bär, men den kan även skjuta många rotskott så det gäller att tänka sig för innan du planterar den i trädgården.

Det är bra att veta att du behöver en ganska stor andel kvävefixerande växter bland dina träd, buskar och perenner för att tillgodose hela behovet i din trädgård. Att plantera kvävefixerande växter är dessutom ingen snabbfix utan en långsiktig åtgärd. Men alla växter i listan ovan är dessutom väldigt bra insektsväxter och några har även ätbara delar.

Se ref [2] för en artikelserie om kvävefixerande växter från Skogsträdgårdsbloggen.

Självklart finns det även ettåriga växter som fixerar kväve och som du med fördel kan använda i din köksträdgård – till exempel ärtor och bönor.

Tips 2: Skapa en kolblöja. 

Om du har stora mängder kolrikt material (som t.ex löv eller sågspån från smådjur) som tar lång tid att kompostera, använd istället urin för att snabba på komposteringsprocessen. Miljövinsten med detta är att du på så sätt får en värdefull jordförbättring samtidigt som du minskar mängden urin som hamnar i reningsverket, och minskar på trädgårdsavfall. Du kan skapa en så kallad kolblöja där du samla materialet i en egen kompostbehållare (till exempel) och sedan förse det med urin vid behov. Det kan även vara bra att sätta lock över din kolblöja för att förhindra att urinen lakas ur.

Läs mer i Ska man gödsla med urin i en skogsträdgård?

Tänk sparsamt med vatten

Ju mer du kan använda regnvatten istället för kranvatten till bevattning, desto mer miljövänlig blir din trädgård. Jobba med att samla och ta tillvara regnvatten och minska behov av bevattning. Det är dock viktigt att planera för både vattenbrist och stora regnmängder – planera för var vattnet tar vägen om dina regntunnor eller damm blir full vid stora skyfall. Ha snarare målet att fördröja flödet hellre än att samla allt vatten. Det finns dessutom väldigt mycket mer man kan göra för att fördröja flödet av regnvatten än att bara samla i olika behållare. Det kanske även går att återanvända så kallade gråvattnet till viss grad – beroende på dina möjligheter och eventuellt tillstånd från kommunen.

Läs Vattentänk – att spara och ta tillvara vatten i trädgården för mängder av tips om detta.

Tips 3: Använda swales för att ta tillvara vatten från hårdgjorda ytor.

Med en swale kan du fördröja och sprida vatten från hårdgjorda ytor och leda vattnet vidare i trädgården. Antingen leder eller sprider du vattnet dit du behöver den eller använder du din swale enbart för att låta vattnet sjunka ner i marken och avlasta dagvattensystemet. 

En swale är ett dike som du fyller med organiskt material (som träflis eller kvistar). Materialet i din swale är väldigt porös. Detta gör att diket blir bättre på att absorbera vatten än, till exempel, gräsmattan eller vanlig jord. Detta gör att vattnet lättare sjunka ner och kommer växterna tillgodo, istället för att rinna iväg på ytan vid stora skyfall. 

Vanligtvis gräver du en swale längs en kontur och då sprider sig vattnet längs diket. Vill du istället använda diket för att leda vattnet någon annanstans i trädgården, så går det bra med.

Vi använder ett system av swales för att ta hand om överskottsvattnet från vår damm. 

Läs mer om swales i Att anlägga en trädgårdsdamm

PS. man kan också översätta det engelska ordet ”swale” till svaldike. Men du får nog fram mer information om du söka på ”swale” istället.

Skapa balans i trädgården (nästan ett cirkulärt tänk)

I en mer miljövänlig trädgård bannlysar vi kemiska bekämpningsmedel. Ta hjälp av naturen istället. Och hitta mängder av andra sätt du kan hjälpa biologisk mångfald. Tanken är att, för att attrahera så kallade nyttoinsekter till din trädgård, så behöver du förse dem med mat. Pollinerare äter nektar och pollen, så det är lätt att förse dem med mat genom att odla många olika blommande växter. Men insekter som äter skadedjur, de äter ju skadedjuren. Så då behöver du även skadegörare (tänk bladlöss, till exempel) i din trädgård. För att skapa balans. Ett bra mål är att skapa så många olika livsmiljöer som möjligt i trädgården.

Läs: Biologisk mångfald i din trädgård

Tips 4: Attrahera bladlöss med fläder och röda vinbär.

Prova att attrahera bladlöss tidigt på säsongen till din trädgård genom att plantera fläder och vinbär. Bladlössen som angriper fläder och vinbär är specialiserade på just dessa växter, kommer tidigt och gör inte så mycket skada. På så sätt attraherar du även insekterna som äter bladlöss tidigt till trädgården och då finns de på plats när senare och mer skadliga angrepp av bladlöss kommer.

Vi behöver stå ut med några oönskade insekter (bladlöss) för att de så kallade nyttoinsekter (som t.ex. nyckelpigor) ska stanna i våra trädgårdar. En trädgård som inte har några bladlöss har troligen inga nyttoinsekter heller, och är därmed mer utsatt när nästa angrepp kommer!

Viktigt också att komma ihåg att det tar tid att skapa balans i trädgården.

Läs: Bekämpa bladlöss med balans i trädgården

Var sparsam med plast i trädgården

I den miljövänliga trädgården försöker vi minska användning av plast – särskilt engångsplast och plast som riskera hamna i naturen på något sätt. Plast är precis överallt. Den tillverkas från fossila råvaror vilket har klimatpåverkan. Men den orsakar även föroreningar i form av både makroplaster och mikroplaster samt kemiska tillsatser som läcker ut från olika plaster. Och dessa problem med att plasten bryts ner i mindre bitar för att sedan hamna i jorden eller vatten, blir större när vi utsätter plast för väder och vind. Som i en trädgård. 

En kompromiss mellan fördelar och problem med plast

Men plast kan ju också hjälpa oss att spara på andra viktiga resurser. Då behöver man avväga fördelar och nackdelar. Till exempel, är det bättre om jag har möjlighet att samla mer regnvatten genom att använda större och flera regntunnor av plast? Eller är det bättre att kunna samla en mindre mängd regnvatten och håller mig till tunnor av trä eller keramik? Trätunnor och keramiska krus är ju bra mycket snyggare. Men även dyrare.

Jag har själv kommit fram till att det är viktigare, just nu, i vår trädgård, att samla så mycket regnvatten som möjligt. Detta för att jag vill kunna odla så mycket mat som möjligt som hjälper mig med att ta ytterligare små steg mot att minska vår miljöpåverkan i ett annat område. Men då måste regntunnorna vara av bra kvalitet.

Tips 5: Förvirra fienden i grönsaksodlingen med mängder av olika blommor.

En vanlig källa till plastbaserat material i trädgården (som kan vittra sönder) är fiberduk och kålnät. I år (2022) kommer jag prova odla en större mångfald av olika blommor bland mina ätbara grödor i köksträdgården (på kolonilotten). Tanken är att blommorna ska förvirra skadeinsekterna så att de har svårare att hitta till mina grönsaker. Vidare kan blommorna attrahera nyttoinsekter som äter dessa skadeinsekter. Men det finns även en möjlighet att dessa blommor dessutom attraherar andra insekter som äter nyttoinsekterna. Så ingenting är säkert. I alla fall blir det en mångfald av blommor som hjälper pollinerare och detta är väldigt viktigt i en mer miljövänlig trädgård. 

Läs Plastbanta i trädgården

Var sparsam med utebelysning

Utomhusbelysning har en påvisad negativ effekt på insekter, fåglar och däggdjur. För att vara mer miljövänliga i våra trädgårdar behöver vi vara ytterst sparsamma med belysning. Fast utan att riskera onödiga olyckor eller otrygghet, som både kan förhindras med hjälp av utomhusbelysning. 

Hos oss brukar vi stänga av vår utebelysning mellan maj och september. Vi har dessutom tagit bort all belysning som inte är enbart funktionell (även om den funktionella belysningen faktiskt är ganska fin och miljöskapande, om än lågmäld). Undantaget är ett arrangemang vid entrédörren vid jul. 

Fladdermöss flyger vid plusgrader även under vintern, och flyttfåglar är igång både före och efter insekterna. Så det finns egentligen ingen ”säker” tid att brassa på med belysning. Det gäller att vara sparsam med belysning helt enkelt. Eller bara använda den när du behöver ljuset.

Läs Utomhusbelysning påverkar den biologiska mångfalden
och 6 belysningstips som hjälper naturen

Tips 6. Mörkersafari eller mörkermeditation

Vad sägs om en mörkersafari i trädgården eller bara prova att sitta i mörkret för att se vad du kan se? Måste erkänna att jag är lite fundersamt över om hur det blir med myggbett vid en sådan tillställning (vi brukar spendera sommarkvällarna i ett inglasat uterum). Men jag har en plan att försöka övertala mannen att prova sitta i mörkret vid dammen åtminstone en gång under denna säsong. 

Poängen med det här lite lättsamma tips är att all denna utomhusbelysning i vår omgivning är helt förödande för den biologiska mångfalden. Det är svårt att stjärnskåda också. Kan vi inte hitta på några roliga idéer för att motverka trenden åtminstone i våra trädgårdar?

Då värnar vi mörkret och detta, säger forskningen, har fördelar även för människans hälsa.

Odla mat

Egentligen kan en trädgård där du inte odlar mat vara minst lika miljövänlig som en trädgård där grönsaksodling mm ingår. En trädgård ger oss möjligheten att på något sätt kompensera för andra delar av våra liv. Odlar vi till exempel grönsaker minskar vi därmed vårt behov av köpta grönsaker och motsvarande transport, gödsel, växthusuppvärmning osv.

Om du tycker det låter jobbigt att odla vanliga grönsaker vill jag tipsa om ätbara perenner – växter du kan plantera en gång och som återkommer år efter år med skörd. Om du dessutom odlar dina fleråriga ätbara växter på skogsträdgårdsvis kan du spara ännu mer tid i trädgården.

Tips 7: Börja skörda fleråriga växter som du redan har i trädgården. 

Prova ångkoka några skott från dina funkiaplantor. Berika vårens/sommarens sallader med skott eller blad från kärleksört, blad från luktviol eller smultron, och blommor från luktviol, funkia, myskmalva, någon näva (vilken som helst), tusensköna eller någon blåklocka (igen, vilken blåklocka som helst). Har du en lind? Då kan du även ha nyutslagna blad i salladen. Eller blommor i teet.

Läs Ätbara perenner i din trädgård

Läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Tänk cirkulärt med återbruk 

Här ska jag inte ge något specifikt tips. Hela grejen med återbruk är att släppa loss din kreativitet (det och att minska på konsumtion). Kolla in detta växthus (skapad av en väninna till mig från gamla fönster). Det här kallar jag för inspirerande!

Läs: Skapa minnen i trädgården med återbruk

Var modig med din gräsmatta

Det sägs att en hårdklippt gräsmatta har ungefär samma värde för biologisk mångfald som betong. Ofta dyker det upp till exempel klöver eller maskrosor i gräsmattan utan att du behöver öka alltför mycket på klipphöjden på gräsklipparen. Och detta förbättrar situationen en hel del. Men behöver du verkligen hela gräsmattan? Kan du låta bli att klippa delar av den bara för att se vad som händer? Och tänk vad mycket outnyttjade yta som du skulle kunna använda för att till exempel odla mat.

I bilden ovan valde man ut ett område i gräsmattan att bara sluta klippa. Den har inte hunnit bli en artrik äng ännu, men se vilka blommor gömde sig under gräset redan första året!

Läs: Alternativ till gräsmatta

Tips 8: Släpp upp din gräsmatta för att hjälpa dig planera trädgården

Detta är ett tips särskilt för den som är nyinflyttad. Kanske har du tagit över en gräsöken och vill göra något med den? Varför inte släppa upp gräsmattan (dvs inte klippa den) och prova olika lösningar. Du kan testa olika former och placeringar genom att klippa gångar och/eller olika ytor för sittplatser eller fotbollsfält. Under tiden får du chans att se vilka andra växter som finns i gräset. Ibland kan detta även ge dig värdefull information om jorden.

Se Odla Ihops sida om indikatörväxter

Lagra kol i trädgården

Ju mer biomassa du har i din trädgård, desto mer kolinlagring bidrar du med. Kol, i form av koldioxid, tas från atmosfären och binds i växtlighet genom fotosyntes. Självklart blir växtligheten i din trädgård en del av ditt arbete med att skapa ett kretslopp med jorden. När bladen från dina växter vissnar ner på hösten, tar du tillvara dem (genom att se till att de hamnar på en lämplig plantering, eller åtminstone i en kompost). Enligt kolinlagring.se (Se olika länkar i Ref [3]) kan en ökning av kolhalten i marken dessutom bidra till ökade skördar, bättre vattenhållande och näringshållande förmåga, minskad risk för erosion och en jord som är mer motståndskraftig mot störningar såsom torka, insektsangrepp eller sjukdomar.

Skogsträdgården kompletterar köksträdgården

Själv tycker jag att det här är bara en av väldigt många olika fördelar med att skapa en skogsträdgård. Genom att odla fleråriga växter orsakar du mindre störningar i jorden (jämfört med odling av ettåriga växter i till exempel en köksträdgård), vilket gör att inlagrad kol stannar kvar längre i jorden. Många fleråriga växter har dessutom djupare rötter än många ettåriga växter vilket gör att kolet hamnar i ett djupare jordlager och stannar därmed kvar längre.  Det går ju självklart även att odla ettåriga grönsaker utan att störa jorden så mycket – t.ex. med täckodling. Jag ser det som att min skogsträdgård och köksträdgård kompletterar varandra.

Läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Tips 9: Maxa antalet blad per kvadratmeteryta i trädgården

Egentligen är det här ett tips på hur du kan öka biomassa i trädgården. Till exempel, tänk dig ett träd eller uppstammad buske, en lägre buske, en klängväxt som klättrar i trädets stam (eller en båge), några tuvbildande perenner och ett lager marktäckare under. Då har du antagligen maxat antalet blad du kan få på just den ytan. Vilka kombinationer kan du komma på för att maxa grönskan i din trädgård?

I området i direkt anslutning till bågen på bilden ovan finns en uppstammad koreansk silverbuske, en (nyplanterad) fjärilsranka, en liten rosenkvittenbuske samt diverse olika ätbara perenner.

Ha många blommor helt enkelt

Jag tror du har hört det här flera gånger – ett sätt att skapa en mer miljövänlig trädgård är att ha en mångfald av blommor från tidig till sent i säsongen. Ju enklare och mindre förädlad en blomma är, desto mer nytta gör den för pollinerande insekter. Fruktträd och bärbuskar är ett bra sätt att få många blommor, men pollinerande insekter uppskattar perenner också. Ännu bättre om du har möjlighet att anlägga en äng.

I Naturhistoriska Riksmuseets inlägg ’Odla för pollinerande insekter’ finns det värdefull information om vilka sorts blommor de olika pollinerande insekterna gillar. 

Läs Alternativ till gräsmatta

Tips 10: Plantera eller bevara några värdväxter.

När det gäller fjärilar är det bara de vuxna som har nytta av blommor. Deras larver äter istället olika växter. Eftersom växter vill ofta bli pollinerad men helst inte uppätna, har de i många fall utvecklat olika försvarsmekanismer mot att bli uppätna av olika larver eller djur. Detta gör att insekterna som vill äta en växt även har utvecklat ett sätt att kringgå växtens försvarsmekanismer. Därför är många växtätande insekter specialiserad på en eller åtminstone väldigt få så kallade värdväxter.  Som exempel är de olika grässorterna i en äng även värdväxter åt ett antal fjärilslarver. Och brännässla är värdväxt åt många olika fjärilslarver. 

Så tänk inte bara på blommor för att gynna biologisk mångfald, utan tänk även på om du kan plantera eller bevara några inhemska värdväxter i din trädgård.

Slån i bilden ovan är kanske inte det man välja att plantera i första hand (eftersom den skjuter gärna rotskott och kan på så sätt vara lite besvärligt). Men om den redan finns i trädgården kanske den är ändå värt att bevara t.ex med en kortklippt remsa mellan slånbuskarna och resten av trädgården för att förhindra att den sprida sig.

Det finns mängder med värdväxter för fjärilar. Här kommer ett urval av värdväxter som också är ätbara för oss människor (åtminstone delar av). Eftersom jag gillar ätbara perenner…:

• Röd- och vitklöver (ätbara blommor och blad)
• Ängsbräsma (ätbara blommor och blad)
• Kärleksört (ätbara skott och blad). Läs mer om Kärleksört – växten som har allt?
• Brännässlor (ätbara blad)
• Slån, plommon, körsbär
• Syror eller skräppor (det finns åtminstone några med ätbara blad)
• Violer (ätbara blad och blommor)
• Humle (ätbara skott). Läs mer om Humle – som flerårig grönsak

Läs mer om värdväxter för fjärilar

Bygga bo

Ett sätt att hjälpa biologisk mångfald, och därmed göra trädgården mer miljövänlig, är att skapa boplatser åt så många olika arter av insekter, fåglar och andra djur som möjligt. Det är framförallt vår markanvändning som resulterat i färre livsmiljöer för olika växt- och djurarter. Markanvändning som, till exempel, skövling av skog, jordbruk, tätbebyggda områden, överanvändning av vatten och artificiell belysning. Det är därför viktigt att försöka skapa nya boplatser i våra trädgårdar.

Tips 11: Skapa en sandbädd i solen

Flera arter av vildbin bygger sitt bo i marken. Har du plats att skapa en sandbädd på en solbelyst plats i trädgården så kan du tillhandahålla en eftertraktad boplats för flera arter av vildbin. Det hör till ovanligheter att jag säger det är bra med bar jord, men i det här fallet är det faktiskt det – bina orkar inte gräva genom rötter. Fast då ska jorden även vara sandig. Det är förstås lättast om din trädgård har naturlig sandjord, men man kan även skapa sin sandbädd artificiellt med en last sandlådesand.

Läs mer i en artikel i Rikare Trädgård om hur du gynnar marklevande bin.

Tips 12: Skapa struktur med död ved och ris.

Död ved och rishögar erbjuder både skydd och boplatser till insekter och djur. De behöver inte heller se stökiga ut, utan du kan använda dem för att skapa struktur i trädgården.

I sin enklaste form kan du använda död ved som rabattkant. Det går även att stapla vedbitar och använda dessa som avgränsning i din trädgård. Variera gärna placering av din döda ved mellan sol och skugga – då hjälper du flera olika arter av insekter och djur.

Du kan även skapa ett staket av ris – med hjälp av stolpar som håller riset på plats. På så sätt skapar du ett strukturellt element med riset som annars kan lätt ses som någonting stökig i trädgården. 

Om du använder Instagram kolla gärna Nigel Dunnetts konto (@nigel.dunnett). Bland mycket annat inspirerande innehåll visar han även bilder från sin egen trädgård där han använder både staplad död ved och ris för att skapa rum i trädgården.

Läs även: Flera funktioner i ett element ger hållbar trädgårdsdesign där jag spanar om olika sätt att integrera insektsboende med struktur i trädgården.

Referenser

[1] ’Creating a Forest Garden. Working with nature to grow edible crops’ av Martin Crawford

[2] Skogsträdgårdsbloggen. 

1. Kvävefixering – en djupdykning (del 1)
2. Kvävefixering – en djupdykning (del 2)
3. Kvävefixering – en djupdykning (del 3)
4. Kvävefixerare – en sammanställning

[3] Olika länkar om kolinlagring:

• https://kolinlagring.se/hur-funkar-det/
• https://kolinlagring.se/kolcykeln/
• https://carbonaction.org/wp-content/uploads/2020/06/bsag-hiiliopas-200603-se-digital.pdf

[4] Naturhistoriska Riksmuseet ’Odla för pollinerande insekter’