Med permakultur börjar man med sig själv. Som ett sätt att angripa världens problem i positiv anda. En tröst i en värld av bla, bla, bla.

Beräknad läsningstid: 17 minuter

Vad är permakultur?

Ordet och konceptet permakultur myntades av australiensarna Bill Mollison och David Holmgren och kommer från en kombination av orden permanent och agriculture. Genom att studera naturliga ekosystem formulerade de detta designsystem med en etik, ett antal principer och en process med syftet att skapa ett hållbart lantbruk. Permakultur har blivit en rörelse. ”Kultur”-delen kan egentligen vara vilken mänsklig verksamhet som helst även om den oftast handlar om produktion av mat.

De praktiska metoder som man kan lära sig om inom permakultur är inte unika för permakultur. Permakultur är snarare en kombination av att

• tillämpa dessa praktiska metoder medan man
• arbetar igenom permakulturdesignsprocessen och
• hela tiden arbetar inom ramverket av permakulturens etik.

Det är denna kombination som jag har förstått är permakultur.

Vad är nytt med permakultur?

Med Bill Mollisons egna (översatta) ord (från Permakultur Sveriges hemsida):

”Permakultur som designsystem innehåller inget nytt. Permakultur organiserar det som alltid existerat på ett sätt som sparar energi eller till och med genererar mer energi än det förbrukar. Det som verkligen är nytt, och ofta blir förbisett, är att system för mänsklig bosättning baserat på sunt förnuft, är i sig självt revolutionerande.”

Fundera gärna på sista meningen en extra gång. Om inte våra system för bosättning har varit baserat på sunt förnuft, vad har drivkrafterna varit istället? Billig fossilenergi kanske?

Livslångt lärande

Det finns mycket att lära sig om permakultur – alla olika praktiska metoder, nya sätt att observera och olika tillvägagångssätt och processer. Och det bästa sättet att lära sig är att prova själv. Med det här inlägget hoppas jag att du kommer få en hum om vad permakultur är. Jag vill väcka din nyfikenhet och samtidigt bana vägen för att resonera mer kring permakultur i mina framtida inlägg.

Permakulturens designprocess för att lära känna en plats är också ett livslångt lärande – man fokuserar väldigt mycket på observationer i början men man fortsätter sedan observera hela tiden. Man tar helst små steg i implementationen och observerar sedan vilka återkoppling systemet (i det här fallet trädgården och naturen som finns där) ger.

Sedan tycker jag inte att man ska vara orolig för om det man gör verkligen är permakultur…eller inte. Har man viljan att försöka leva mer hållbart och hela tiden lära sig och göra bra saker med permakultur som vägledning så kommer man långt ändå.

Det där med hållbart

Konceptet ”hållbar” inom trädgård brukar tolkas ungefär att skapa trädgårdar som håller under lång tid med lämpliga skötselinsatser och utan att skada miljön. Inom permakultur pratas det om att det inte räcker att hålla saker som de är, dvs med hållbar design, lantbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel eller vad det nu kan vara. Det som behövs är regenerativ design (och lantbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel mm) – till exempel behöver vi stoppa förlust av matjord men också återskapa den matjord som har redan gått förlorad.

Vi behöver även stoppa förlust av biologisk mångfald (det går ju inte att återskapa arter som redan har dött ut). Men för att göra detta räcker det inte med att lämna situationen som den är. Det vi behöver göra är att försöka få tillbaka mat och boplatser åt djur och insekter som har redan lidit av det vi gör. Helt enkelt att försöka reparera skadorna som vi har orsakat genom att skövla skog, odla i monokulturer, bygga shoppingcentrum på bästa åkermark och skapa trädgårdar med stora ytor av stenläggning och kortklippt gräsmatta.

Läs 8 designprinciper för en hållbar trädgårdsdesign

Be the change

Vi ser ju alla vilka gigantiska utmaningar världen står inför just nu. Med permakultur börjar man med sig själv. Lokalt. Man förändrar det man kan förändra i första hand. Och det är ett sätt att börja angripa världens problem i positiv anda. Man försöker helt enkelt vara den förändring man vill se i världen. Detta räcker självklart inte heller för att lösa alla problem. Men det kan vara en tröst i värld av bla, bla bla. Och förhoppningsvis en inspiration som sprider sig till andra.

Permakulturens etik

Så vad är synen på livet som permakultur hjälper dig med? Permakulturens etik har tre komponenter:

• Omsorg om jorden
  Att trampa mjukt på planeten – att både försöka minimera skadorna vi orsakar nu och i framtiden och att försöka reparera skadorna som vi har redan orsakat. Skador på själva jorden och på olika djurs habitat. Att arbeta med naturen och inte emot den.
• Omsorg om människan
  Inte bara att ta hand om människorna i vår närhet utan att även tänka på vilken påverkan vårt levnadssätt har på andra människor som vi kanske aldrig möter.
• Rättvis fördelning
  Att leva inom naturens gränser och att dela rättvist på naturens överflöd. Och att dela med dem som lever både nu och i framtiden.

En reflektion. När jag tänker på dessa tre punkter känner jag mig som ett ettårigt barn. Som försöker gå men som ramlar. Hela tiden. När man göra ändringar i trädgården eller livet som innebär inköp av material blir det på något sätt alltid en avvägning mellan nyttan och påverkan. Påverkan är ju förstås lättare att se när materialet som man förbrukar produceras lokalt. När det gäller storskalig produktion är det inte alltid lätt att ens veta vad man inte vet om en produkts påverkan.

Permakulturdesign processen jämfört med vanlig trädgårdsdesign

Vissa tekniker och element känns igen från trädgårdsdesignyrket men permakultur handlar inte om en samling enstaka tekniker och element utan den handlar om att titta på relationer mellan saker, att observera, att titta på helheten och att använda sig av ett antal principer och etik för att skapa en unik lösning för en plats eller verksamhet.

Permakultur är dock inte bara vilket designsystem som helst; Permakultur är ett sätt att skapa positiv förändring – som ett svar till den miljökrisen som vi står inför. Det är mycket i permakultur som inte alls är nytt. Det som är speciellt med permakultur är att det ger oss ett ramverk för att göra medvetna val i design av våra platser eller verksamheter.

En viktig skillnad mellan permakulturdesign och trädgårdsdesign (i alla fall om trädgårdsdesignandet utförs av någon som inte bor i trädgården, så att säga) är att den vanlig trädgårdsdesignprocessen oftast är lineär – den har en tydlig början och slut (och går dessutom ganska snabbt). Permakulturdesign däremot liknar mer en cirkulär process med mycket fokus på både observation och utvärdering.

Man kan även försöka efterlikna ett nät med sin designprocess – där varje del av processen (nätet) kan kopplas till, påverka eller inspirera alla andra delar (Se ref [4] eller sök på ”permaculture design web” för mer info). Ett nät är också väldigt starkt och kan användas för att fånga upp – flugor eller idéer.

Permakulturprinciperna

David Holmgren formulerade tolv designprinciper. Dessa är till stor hjälp under designprocessen – principerna ger oss verktyg för att hjälpa oss förstå, observera och försöka efterlikna naturen. Dessa principer är inte heller någonting man använder i tur och ordning på ett lineärt sätt utan vi kan använda de principer som känns relevanta i en viss situation. Vi kan använda dessa principer både för att fundera på ett problem eller för att ta fram lösningar.

Holmgren är inte ensam om att ha formulerat principer inom permakultur men innebörden verkar ganska lika – det gäller kanske att använda den uppsättning principer som tilltalar dig bäst.

Det finns ingen rätt ordning på dessa designprinciper – jag har numrerat dem enbart för att lättare kunna referera till dem i framtida inlägg.

1)  Observera och interagera

Genom att observera lär vi oss av Naturen. Men det är viktigt att också dra insikter från våra observationer om hur vi kan ändra en situation eller oss själva.

2) Fånga och lagra energi

I trädgårdsvärlden menar vi oftast att fånga och lagra den förnyelsebara energin som kommer från sol, vind och vatten. Vi kanske vill även fånga energi från människor som vistas i trädgården.

Kan man lagra mänsklig energi egentligen – eller är det bara så att trädgården tillhandahåller olika sätt att ge energi till sina människor så att de orkar fortsätta guida trädgården i den önskade riktningen? Vi kan få energi från mat, så klart, men även från meditation, skratt, lek och umgänge. Att bara vara i trädgården kan ge energi – om man har lyckats skapa rätt sorts harmoni.

3) Skapa avkastning

I trädgårdssammanhang är det kanske vanligare att använda ordet ”skörd”. Men det betyder definitivt inte bara skörd som ger pengar, utan skörd kan betyda både mat och andra användbara material men även annan avkastning såsom gemenskap, kunskap eller själsligt ro. Vad du anser som avkastning beror ju mycket på vad du har som mål för din plats.

4) Självreglering och återkoppling

Det här är nog det svåraste principen att förstå. Planeten Jorden är ett självreglerande system som vi utsätter för stora förändringar och som nu ger oss väldigt tydlig återkoppling på att vi behöver ändra vad vi gör och hur vi gör det.

På trädgårdsnivå, till exempel, självreglerar naturen oönskad bar jord med fröogräs (som ju ofta är oönskad från vår synpunkt). Vi kan observera detta och reglerar i vår tur med att så fröer av en växt vi vill ha eller täcka jorden med organiskt material.

Gör dock helst små ändringar och observera det som händer sedan (Se princip 9 nedan).

5) Använd förnyelsebara resurser och tjänster

Förnyelsebara resurser som till exempel sol, vind och vatten. Många förnyelsebara resurser kan användas utan att förbrukas. Människor är också förnyelsebara resurser i någon mån – vi får ju ny energi varje dag (givet att vi får den mat och vila som vi behöver). Sedan tar ju varje människa slut någon gång såklart, men under en tid så förnyas vår energi dagligen…

6) Producera inget avfall.

Man försöker tänka i termer av att avfall egentligen är en resurs som har hamnat på fel plats och som vi inte har utnyttjat. Här hjälper det att tänka i termer av system med input och output – och kopplingarna mellan olika system.

7) Formge från mönster till detalj

Det är på något sätt givet inom vanlig trädgårdsdesign att man först designa former och strukturer i stora drag för att sedan gå ner i detalj. Så är det även i permakultur men att man även försöker lära sig från och efterliknar naturens mönster, i lämpliga sammanhang. Det första jag tänker på när jag läser ordet mönster är fysiska mönster såsom t.ex. vågor, spiraler, nät, symmetri och grenmönster. Men det finns även mönster i tid som t.ex. skogens succession och säsongerna. Och så finns det beteendemönster. Ref [3] har ett väldigt bra kapitel om mönster.

8) Integrera hellre än segregera.

Låt varje element stödja mer än en funktion (till exempel en växt som både ger mat till människor och attraherar pollinerare. Och kanske även fixerar kväve).

Låt viktiga funktioner stödjas av mer än ett element. Till exempel för att kunna vattna dina ettåriga grönsaker ser du till att samla in allt regnvatten som faller på taket, sparar vattnet från grönsaksrens och duschen samtidigt som du täcker jorden med organiskt material för att minska behovet av bevattning.

Här tänker man också om relationer mellan olika element – kan du placera saker i trädgården så de kan samverka? För att fortsätta på temat med vatten – har du plats för en utedusch som du kan använda på sommaren där du kan leda överskottsvattnet direkt in i odlingarna?

9) Använd små och långsamma lösningar.

Naturen tar sig oftast fram i ganska långsam takt (ja, om man bortse från extrema väderfenomen, vulkanutbrott osv). Tanken med den här principen är att små steg leder till små misstag som bara orsakar små problem.

Ett exempel från trädgårdsvärlden om det ska gå fort och du ska anlägga hela din trädgård på 2000kvm. Du köper ett stort lass jord och missar att få redo på om den är garanterad fri från rotogräs. Du kör ut all jord till dina blivande rabatter och planterar mängder av nya växter. Snart har du en hel trädgård fylld med åkerfräken (eller kirskål eller vad det nu är). Samma misstag med en små mängd jord hade varit lättare att hantera.

10) Använd och uppskatta olikheter och mångfald.

Denna princip hör väldigt mycket ihop med princip 8 ovan (tycker jag) – här tänker man både biologisk och funktionell mångfald. Mångfald skapar resiliens och robusthet och ger stabila system. Det finns ju inga monokulturer inom naturen.

11) Använd gränser och värdera marginaler

Att dra nytta av nischer i tid och rum hör också ihop med denna princip. Och att våga gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Denna princip fungerar på många plan, tänker jag – jag har flera gånger jobbat ihop med personer där vi inte riktigt har kommit överens men där det har ändå funnits ömsesidig respekt – resultatet har alltid varit mycket bättre än det som någon av oss kunde ha åstadkommit ensam (referens tillbaka till princip 10 här också såklart).

I naturen kan man tänka på skogsbryn som är väldigt produktiva, eller övergången mellan vatten och land där det oftast är väldigt näringsrik jord/mark.

Materialövergångar i vanlig trädgårdsdesign…

Inom vanlig trädgårdsdesign lär man sig att man ska fokusera på materialövergångar (med andra ord, gränser mellan två olika material) för att åstadkomma en lättskött trädgård. Då tänker man ofta i termer av onaturliga material – till exempel att i kanten mellan gräsmatta och en rabatt man ska ha en rad med stenar så att roboten kan klippa ända till kanten och att det ska bli snyggt. Eller en metallkant mellan rabatt och stenläggning för att förhindra att jord och rötter ta sig in i fogarna. Och då är det knappast önskvärt att ha så långa gränser som möjligt för ökad produktivitet. Men varken en kortklippt gräsmatta eller ren stenlagd yta hör naturen till.

Om man istället tänker i termer av mer naturliga material och gränser mellan dessa, så börjar man förstå denna princip. Som till exempel en gång av träflis eller en rabatt med kant av död ved. Då är det klart att gränsen mellan planteringen och gången blir mer produktiv – för växterna vid gränsen kan ha nytta av de fuktighetshållande egenskaperna (och senare frigjorda näringen) från veden/träflisen (när den börjar brytas ner). Och då blir det helt plötsligt klokt att designa så långa gränser som möjligt så att så många växter som möjligt kan ha nytta av denna gräns. Vilket leder en tillbaka till princip 7 där man tittar på naturens mönster…

12) Var kreativ och utnyttja förändringar

Ett system behöver vara flexibelt och anpassningsbart. Oftast är det bara din fantasi som sätter gränsen.

Ett exempel från vår trädgård i år: Barnen behövde inte lekstugan längre, och som krukförvaring lämnade den en del att önska. Så vi demonterade lekstugan och grävde en damm. Kreativiteten har flödat efter den här ändringen (mest hos Rob då han är snickaren i familjen). Därefter har delarna från lekstugan gått till att klä in en regntunna på framsidan och att bygga en jordfabrik. Numera kan vi samla dubbelt så mycket regnvatten på entrésidan av huset och har kommit ett steg närmare målet att vara självförsörjande på planteringsjord med hjälp av vår bokashifermentering. Dörren till lekhuset blev en hylla på första regntunnan. Lekhuset i sin tur gjordes bl.a. av överblivet virke från inredningen av rummet över garaget.
Eller som familjen Arvidsson skriver i [3] ”Låt problemet bli lösningen. Du har inte ett snigelproblem, du har ankbrist!”.

Läs mer om jordfabriken och hur vi använder bokashi…

Skogsträdgård och Permakultur

Du kan med fördel använda permakulturdesignprinciper för att hjälpa dig skapa din skogsträdgård.

Läs om Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis.

Min personliga resa

Min egen introduktion till permakultur började kring 2006 när jag först intresserade mig för ätbara perenner och skogsträdgårdsodling. Jag gick en helgkurs – introduktion till permakultur 2009. Och det blev en rejäl fördjupning när jag gick den alldeles underbara kursen, Sveriges första 72 timmars kurs i skogsträdgårdsodling hos Permakultur Stjärnsund 2014.

Under våren 2020 gick jag även en Permakulturdesignkurs (så kallade PDC – Permaculture Design Course). Det är ungefär som att få sitt körkort – man får köra bilen (eller utföra permakulturdesign) men man har i princip bara tagit ett första steg i lärandet.

Så nu är jag tillbaka till det jag pratade om i början av inlägget – ett livslångt lärande och ett cirkulärt sätt att ta sig framåt. Ska du med?

Referenser och fördjupning

Det finns många bra böcker om permakultur. Det här är bara ett urval från de som har hittat till min bokhylla.

[1] ”Permaculture in a nutshell” av Patrick Whitefield (finns även på svenska ”Permakultur i ett nötskal”). Som titeln säga – kort och konsist intro till permakultur.

[2] ”Boken om permakultur” av Mira Illeris och Esben Schultz

[3] ”Permakultur! Framtiden i din trädgård” av Ylva, Johan och Siri Arvidsson. En av mina favoriter – väldigt pedagogisk skriven. Finns även tillhörande YouTube kanal Borrabo Permakultur.

[4] ”People & Permaculture. Designing personal, collective and planetary well-being” av Looby Macnamara. Ensam i min boksamling om att inte handlar om trädgård i första hand utan snarare hur man kan använda permakultur i andra delar av sitt liv eller som organisation. Ger en annorlunda och väldigt spännande (tycker jag) vinkel till permakultur.

[5] ”Gaia’s Garden. A Guide to Home-Scale Permaculture” av Toby Hemenway.

[6] ”Sepp Holzer’s Permaculture”av Sepp Holzer.