sep 26, 2022 | Jord och vatten | 3 Kommentarer

Mot en torvfri trädgård

Hur skapar du en torvfri trädgård? Jordfabrik, gröngödsling, kompost, evighetsjord…Det finns många roliga aktiviteter du kan prova. Med samma metoder kan du dessutom skapa ett kretslopp i trädgården. Och ju närmare du kommer till ett kretslopp där du lyckas ta hand om allt organiskt avfall, desto mindre jord- och jordförbättringsprodukter du behöver köpa överhuvudtaget. Så här gick det för mig under 2022.

En not. Första delen av inlägget räcker egentligen för att läsa om resultatet och lärdomar av målet att odla torvfritt under 2022. Del 2 handlar om olika försök med ett makadamsubstrat och är nog lite åt det nördiga hållet…

För mer om hur du skapar ett kretslopp i trädgården läs Klimatsmart under ytan. Om jord, kompost oh kretslopp i trädgården.

Beräknad läsningstid: 17 minuter

Miljöpåverkan från användning av torv

Torv kommer från utdikade mossar och tar tusentals år att bilda. Torv klassas därför som ett fossilt bränsle av internationella klimatpanelen IPCC. När torv bryts ner i trädgården blir utsläppen lika stor som om vi hade eldat den (fast långsammare).

Och det är ingen liten klimatpåverkan från utdikad torvmark heller. Citat från Naturvårdsverket (Ref [3]) ” I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark 2021. Detta överstiger de årliga utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar 25% av de totala territoriella utsläppen i Sverige.”

Dessutom fyller våtmarker många viktiga funktioner – för biologisk mångfald, som vattenmagasin, som buffert mot både översvämningar och torka och för att minska övergödning av sjöar och hav. Läs mer i Ref [1]

Målet för 2022

Det jag ville åstadkomma under 2022 var att minska inköp av jord- och jordförbättringsprodukter som innehåller torv till den grad att jag köper enbart en 40 liters säck såjord (jag hade ingen plan på plats för hur jag kunde skapa såjord själv). 

Detta handlade ju om torv men egentligen är mitt mål att hela tiden jobba för ett kretslopp i trädgården utan några inköpta jord-, jordförbättrings- eller gödselprodukter.

Nackdelen med en liten trädgård är att man har ont om plats både för att skapa en tillräcklig mängd organiskt material (från vilket man kan skapa ny jord) och ont om plats där man kan ha en fungerande kompost.  Möjligheterna för oss öppnade upp i och med att vi byggde jordfabriken.

Läs Mål 2022 – inget inköp av torvprodukter hos familjen English

Hur lyckades jag med att odla torvfritt under 2022?

Förutom den 40 liters säck av såjord som jag hade planerat köpa, behövde jag även köpa 3 säckar urnjord för omplantering av tidiga frösådda plantor. Jag köpte ingen kogödsel (som även den innehåller torv). Mer detaljer finns nedan…

För övriga aktiviteter hade jag redan två säckar barkmull och en säck biokolskompost kvar i garaget sedan 2021. Samt att jag köpte en stor säck pelleterad hönsgödsel från en producent som jobbar aktivt med att minska riskerna för pyralider och dessutom använder enbart gödsel från frigående djur i deras produkter. 

Torvfri odling av tomater, chili mm i hinkar

Anledning till att jag vågade sätta ett mål att inte köpa in jord- och jordförbättringsprodukter där torv ingår var att vi lyckades lösa ett förvaringsproblem under hösten 2021. Vi byggde nämligen en jordfabrik i två delar. I den ena delen förvarar vi nu gammal jord från krukor och hinkar. Och i den andra delen blandar vi färdigfermenterad bokashi med den gamla jorden. Äntligen någonstans att förvara gammal jord. Och äntligen någonstans att skapa mer bokashijord när alla planteringsbäddar och hinkar är fulla med växter.

Vår jordfabrik som är huvudanledningen till att vi lyckades (mer) med en torvfri trädgård under 2022
Jordfabriken

Läs mer om jordfabriken och bokashi i Bokashi – fermentera dina matrester och skapa mer jord

Och på så vis blev det en succé. Alla tio stycken 17 liters tomathinkar kunde fyllas med bokashijord från jordfabriken samt diverse andra hinkar och krukor där jag odlade bland annat chili och paprika.

Tomathinkarna på garageuppfartet (skyddad från solen med säckväv) kunde för första gången fyllas helt med egenproducerad (och därmed torvfri) jord.
Tomathinkarna på garageuppfartet

Förodlade många växter

Men varför behövde jag köpa 3 säckar urnjord? Vårvintern 2022 odlade jag ovanligt många växter som skulle sås januari till mars. Svagheten i nya systemet med jordfabriken uppenbarade sig när det var dags att plantera om alla dessa växter. Då insåg jag att den färdiga bokashijorden i jordfabriken fortfarande var frusen och inte gick att gräva upp. 

Därför behövde jag köpa totalt 3 säckar urnjord för omplantering av de tidiga fröplantorna. Så inte helt lyckad. Men jag vet hur jag behöver göra inför nästa säsong? Jag behöver helt enkelt gräva upp och spara några säckar med färdig bokashijord redan nu på hösten.

Att jag förädlade ovanligt många perenner och tidigsådda ettåriga växter var huvudanledningen varför jag lyckades inte helt med torvfri odling under 2022 (jorden i jordfabriken var frusen när jag behövde plantera om)
Delar av förodlingen vår 2022 

Växthusodling har ett etablerat kretslopp utan torvprodukter

Torvfri odling i växthuset är väletablerad - varje vinter gräver vi ner färdigfermenterad bokashi i förgrävda hål.
En av växthusbäddarna med färdiga hål inför vintern.

I växthuset har vi permanenta, upphöjda växtbäddar. Varje vinter när tomaterna är nedklippta gräver vi ett antal bokashihink-stora hål. I dessa hål gräver vi sedan ner vår färdig bokashi under vintern. Detta har vi gjort under ganska många år nu och har aldrig tagit bort eller byt ut jorden på något annat sätt. På så vis har vi ett fungerande kretslopp i växthuset.

Det som blir lite klurigt i sammanhanget är om jag dessutom vill odla en vintergröda i växthuset – vi måste ju ha hunnit gräva ner bokashin på den del där det ska odlas. Just nu inväntar jag att de allra sista tomater ska börja mogna så jag kan ta bort plantorna, börja gräva ner den första bokashihinken och plantera spenaten (som just nu växer i hinkar på dotterns balkong) innan vintern blir för sträng.

Jordförbättring i trädgården

Vanligtvis jobbar jag med att tillföra så mycket mullämnen som möjligt till rabatterna i trädgården. Detta från material som finns tillhands (t.ex höstlöv eller halm från kaninen eller nerklippta perenner). Dessutom brukar jag tillföra något litet extra i form av hönsgödsel och/eller benmjöl främst i delar av trädgården som inte ingår i skogsträdgården. Tidigare år har jag ibland även lagt på kogödsel, en produkt som innehåller torv.

Koreansk silverbuske växer på varsin sida av ”portalen” av armeringsnät och tillför kväve till växterna omkring.
Koreansk silverbuske växer på varsin sida av ”portalen” av armeringsnät och tillför kväve till växterna omkring.

I skogsträdgården finns ett antal växter som fixerar kväve och sedan (när bladen vissnar ner) tillföra kvävet till växterna i närheten. Bland annat har koreansk silverbuske denna funktion i min skogsträdgård. Detta minskar behovet av att tillföra gödsel utifrån.

Läs om Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Jag såg i år att jag hade färdig bokashijord kvar efter att jag hade fyllt alla hinkar. Nästa år planerar jag att tillföra ett tunt lager bokashijord (utöver mullen så klart) till planteringarna istället för att använda inköpta gödselmedel. Ett litet steg närmare ett kretslopp.

 

På kolonilotten odlar jag redan torvfritt

Till dig som undrar hur jag kan skriva ett inlägg om strävan att odla torvfritt utan att nämna kolonilotten vill jag berätta att till kolonilotten köper jag nästan aldrig torvprodukter*. Detta för att vi brukar få en leverans av hästgödsel till kolonilottsföreningen varje år. Vi har aldrig haft problem med skador på växterna och därför valde att fortsätta med detta även i år (dvs efter pyralidskandalen).

Bild från min galet frodiga kolonilott.
Bild från min galet frodiga kolonilott.

Dock är jag nyfiken på en annan odlingsmetod jag läste om där man i princip bara köper fröer till fleråriga gröngödslingsväxter. Men detta får vara ett ämne för en till nördigt inlägg framöver…

*För två år sedan blev det några säckar rhododendronjord när jag flyttade mina blåbärsbuskar. Numera får blåbärsbuskarna kaffesump som jordförbättring.

 

Det går att köpa torvfri jord (eller kompostjord)

Eftersom mitt huvudmål egentligen är att skapa ett kretslopp i trädgården, har jag inte provat de olika torvfria jordprodukter som finns på marknaden. Detta är ju förstås en möjlighet om du inte har möjlighet att skapa egen jord ännu. 

Ref [2] finns en del vägledning om torvfria jordprodukter.

Del 2: Torvfritt makadamsubstrat – en evighetsjord

Makadamsubstrat för inomhus krukväxter 

Hösten 2021 planterade jag 2 pelargonplantor i ett substrat som innehöll 4 delar 2-6 makadam och 1 del biokolskompost. Till våren fick de någon slags jordförbättring i form av en blandning av bananskal, äggskal och kaffesump.

Övriga krukväxter fick liknande behandling våren 2022 med tillägg av 1 del barkmull till receptet. 

Innan omplantering i detta substrat pillade och tvättade jag bort jorden från rötterna (så gott det gick). 

Krukväxter hos mig lever ett hårt liv, men när de har väl fått vatten och gödsel så har det varit antigen lakvatten från bokashi eller lakvatten från fermenterade bananskal.

Recept till makadamsubstratet – evighetsjord

Makadamsubstratet hos mig är numera en blandning av:

  • 4 delar 2-6 makadam
  • 1 del biokolkompost
  • 1 del barkmull

Eventuella speciella fall beskriver jag i lämpligt stycke. 

Om man sneglar på Rölunda Gårds kolmakadam innehåller den 75% 2-6 makadam och 25% biokolkompost (volymmässigt). Jag tror för övrigt att namnet evighetsjord ursprungligen kommer från Niklas Vestin på Rölunda Gård. Jag lånar namnet friskt i det här inlägget – älskar konceptet av en jord som inte bryts ner. 

De andra recepten jag har läst på nätet har haft kompostjord istället för barkmull. Men min bokashijord består till viss del av återvunnen torvjord från tidigare år. Därför valde jag att använda barkmull istället, för att säkerställa att substratet är helt torvfritt.

Hur blev det med evighetsjorden?

Pelargonerna som fick sitt nya substrat under hösten 2021 har fått ett tydligt (och annorlunda) växtsätt med många, men mindre, blad längs hela stammen. 

Pelargon som flyttade in i ett makadamsubstrat höst 2021 (ca 1 år sedan bilden togs). Den har många, men mindre blad längs hela stammen (jämfört med andra pelargoner hos mig)
En pelargon som jag planterade i ett makadamsubstrat höst 2021 (ca 1 år sedan bilden togs)

Pelargonerna som jag planterade om under våren ser däremot ut precis som vanligt. Lite oklart varför. Eventuellt för att det blev en tredjedel icke-makadam i substraten på våren jämför med enbart en femtedel i höstens substrat. Det ska bli intressant att se hur pelargonerna utvecklas framöver.

Nackdelen med makadamsubstratet är att den inte har samma kapillärkraft som vanlig jord. Jag upplever att vattnet rinner rakt igenom krukan i större utsträckning än när man vattnar krukor med jord i. Och vattnet i fatet sugs inte tillbaka i samma utsträckning som när krukan innehåller jord. Detta är inte alltid jättepopulärt med familjen i och med att jag gödslar med bokashivätska som har en säregen lukt. Lösningen är ju såklart att vattna krukväxterna när ingen ser mig.

Makadamsubstrat till diverse växter i baljor och hinkar (och insektshotelltak) utomhus

Jag gillar verkligen konceptet av en ”evighetsjord” utan torv och (förhoppningsvis) med mycket mindre behov av att plantera om växterna. Och eftersom jag är som jag är blev det därför några andra experiment med makadamsubstratet. Ett och annat experiment var nog lite väl galet, men jag hade ju roligt.

1. Makadamsubstrat på insektshotelltak

Sommar 2021 byggde vi små tak på insektshotellen. Dessa fick ett makadamsubstrat utan barkmull. Substratet var bara 5cm tjock. Ett extremt utsatt läge skulle jag säga! Jag planterade olika sedumsorter. 

Insekthotell med sedumtak - växterna är planterad i en torvfri, så kallad evighetsjord.
Insekthotell med sedumtak

Det gick så här:

  • Insektshotelltak 1: Sedum album, vit fetknopp och Sedum spathulifolium ’Purpureum’, Kalifornisk fetknopp. 
    Vit fetknopp överlevde vintern. Kalifornisk fetknopp dog. 
    Jag köpte en Hylotelephium cauticola, liten kärleksört som ersättning. Den fick stå alldeles för lång tid i ogynnsamma förhållanden innan jag planterade den på taket höst 2022 så den har inte riktigt fått en rättvis chans att visa vad den går för.
  • Insektshotelltak 2: Sedum acre ’Yellow Queen’, gul fetknopp och Sempervivum, taklök. 
    Gul fetknopp överlevde vintern. Taklöken dog. 
    Vår 2022 planterade jag istället en Pulsatilla vulgaris ’Rubra’, backsippa. Tveksamt om backsippan kommer överleva på sikt – den behövde mycket mer pyssel under sommaren jämfört med de andra nyplanterade växterna.
  • Insektshotell 3: Sedum oreganum, Oregon fetknopp och Sedum hispanicum minus, Lydisk fetblad. Både dog. Vår 2022 planterade jag istället Sedum anglicum ’Bertram Anderson’, Kärleksört och Sedum album ’Coral Carpet’, vit fetknopp.

2. Makadamsubstrat som såjord

I och med att många växter lyckas självså sig själva i grus var jag nyfiken på hur det skulle gå om jag sådde dem. I detta fall blandade jag även in lite vermikulit i makadamsubstratet. Jag provade så några olika ängsväxter, bland annat backtimjan. Fröerna grodde ungefär som jag förväntade mig men växte därefter väldigt långsamt. Detta är ju inget problem när det gäller självsådda plantor i en grusgång, men det gjorde att frösådderna ockuperade mina pluggboxar under alldeles för lång tid.

3. Så i vanlig såjord och plantera om i makadamsubstrat

Käringtand sådde jag i vanlig såjord. Men eftersom jag ville plantera den i gruset vid dammen provade jag att plantera om fröplantorna (utan att tvätta bort den lilla mängd av såjord som fanns kring rötterna) i makadamsubstratet. Plantorna växte bra. Makadamsubstratet var ju såklart för tung för att hålla ihop i en klump när jag planterade ut växterna, så jag fick vara extra försiktig att inte skada rötterna alltförmycket. Men det är snarare en fördel att ha en lösare form på rötterna när man ska försöka klämma in små plantor mellan stegstenar.

Denna metod planerar jag prova igen med andra växter om jag behöver komplettera med fler växter runt dammen.

4. Ren makadam och/eller makadamsubstrat vid dammen.

Förutom mina egna uppdrivna plantor köpte jag även ängspluggplantor (från pratensis.se) och ett mindre antal vanliga krukodlade växter för att plantera vid dammen. På platser där det finns risk att näringsämnen kan spolas ner i dammen har jag planterat i ren makadam. På andra platser har jag försiktigt blandat in lite biokolskompost och barkmull, fast inte lika mycket som i makadamsubstratet. I samtliga fall har jag tvättat bort så mycket jord som möjligt från rötterna. Här är det egentligen inte målet att ha en torvfri trädgård som är den drivande faktor. Istället är det behovet av att inte riskera spola onödig näring ner i dammen.

Dammen – växterna vid dammen är planterad i ren 2-6 makadam (dvs utan biokol eller barkmull),
Dammen – växterna vid dammen är planterad i ren 2-6 makadam (dvs utan biokol eller barkmull),

Det återstår att se hur växterna klarar vintern. I övrigt verkar alla dessa växter trivas men jag misstänker att tillväxten är något långsammare än den skulle ha varit i vanlig jord.

5. Jämförelse av måbär planterade i vanlig jord vs i makadamsubstrat (i hinkar)

Mina experiment är sällan särskilt vetenskapliga. I det här fallet råkade jag ha två jämngamla måbärsplantor som jag hade grävt upp och stoppat i en balja över vintern. Nu på sommaren provade jag att plantera de i varsin hink – den ena i vanlig jord (det var egenproducerad torvfri jord) och den andra i makadamsubstratet. Målet är att se om det blir någon skillnad i tillväxt eller överlevnad. Dock vill jag ändå ha någorlunda formklippta buskar på sikt så resultatet kommer ändå gå mest på känn (förutsatt att inte den ena eller den andra buske dör).

6. Anisört och lavendel i torvfri och jordfri makadamsubstrat (i hink eller balja)

Anisört i balja - ännu ett experiment i försöket att odla torvritt.
Anisört i balja

Eftersom jag vill ha blommor i olika baljor och hinkar men tycker det är väldigt arbetsamt att hålla på med sommarblommor har jag även provat att odla perenner i makadamsubstrat i baljor och hinkar. Tanken är att min odling ska inte bara bli torvfri utan även mindre jobb! En anisörtplanta (av två planterade) överlevde vintern i en balja och jag kompletterade med flera egenodlade anisört samt en del lavendel under våren. Under sommaren har alla dessa växter mått bra och utvecklat väl. Det intressanta blir hur de mår nästa vår…

Summering och nästa steg för min torvfri trädgård

Med den enkla åtgärd av att spara undan några säckar av färdig jord från jordfabriken under hösten borde jag kunna slippa all inköp av urnjord nästa år. Och eftersom jag nu vet att vi kan skapa mer jord än vi behöver till krukorna, kan jag även använda egenproducerad torvfri jord till jordförbättring i perennrabatterna.

Nästa steg är att försöka skapa egen torvfri såjord. Det finns några säckar löv bakom växthuset. Återstår att se om löven är färdigkomposterade i tid för vårsådden.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English. Trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner.

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky, är trädgårdsarkitekt och utbildad i permakulturdesign samt skogsträdgårdsodling. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster som är tänkt att hjälpa dig som vill göra mycket med att skapa trädgården själv men har fastnat med någon del. Eller vet inte var du ska börja. Och så erbjuder jag även olika trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäler dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fyller i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] ”Utdikade våtmarker står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp”, Sveriges Natur 2020

[2] ”Odla fossilfritt utan torv”, Sveriges Natur 2021

[3] Våtmarker och klimat, Naturvårdsverket. En pedagogisk genomgång av klimatpåverkan av dränerade torvmarker samt klimatnyttan av att restaurera våtmarker

Dela till dina vänner…

3 Kommentarer

  1. Anta

    Tack för denna omfattande info, ska läsa igenom mer när jag får tid.
    Jag köpte från Blomsterlandet torvfri kompostjord. Katastrof. Jag fick miljarder småflugor inne. Satte till sist upp fula fjärilsliknande klisterlappar. Och klisterremsor på fönstren, ca 12-13 stycken, de blev snabbt överfulla. Det var hemskt innan det började ge med sig, så det törs jag inte köpa mer.
    Odlar också med bokashi, bla tomater på balkongen. Men när jag lägger bokashi i botten på krukorna så blir det rätt mycket flugor och kryp, inte så kul på balkonen, vill knappt sitta där då.
    Har du något tips?
    Tack!

    Svara
    • Anta

      Gula fjärilsliknande klisterlappar menade jag. Fast de är rätt fula också.

      Svara
    • Nicky English

      Hej Anta,
      Menar du att du lägger i färdigfermenterad bokashi direkt i krukan (dvs utan att först blanda den med jord och låta den stå i ett par veckor)? En grej jag har testat är att blanda bokashi med jord i en plastlåda i vår förråd. Då gäller det att hitta en låda som slutar tät. Första omgången fick jag problem med småflugor men sedan testade jag att lägga över ett lager med tidningspapper och då försvann flygproblement. Så länge man se till att lägga ett lager ”ren” jord (dvs som inte är blandad med bokashin) överst (och sedan tidningspappret) så har inte jag märkt av någon lukt. Detta skulle kanske fungera om du har ett förråd, eller om du har plats på balkongen (så länge plastlådan klarar av att vara utomhus)?
      Jag skriver mer om detta i detta inlägg: https://tradgardsdesignmedgrubbygardens.se/skapa-egen-jord-i-en-liten-tradgard%EF%BF%BC/
      Hoppas att det hjälper.
      Varma hälsningar
      Nicky

      Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *