Ätbara perenner i din trädgård

Det var ätbara perenner som startade min resa till att bli trädgårdsarkitekt. Eller var det att det gick så dåligt att odla vanliga ettåriga grönsaker? Hursomhelst stod jag där i trädgården – kanske 2007 – betraktade några klena salladsblad och tänkte ”Ska det vara så här?”

Envis som jag är kom jag fram till att lösningen borde finnas i fleråriga växter. Att det måste finnas ätbara perenner som jag skulle kunna odla istället, med bättre resultat.

Och växtnörd som jag också är började leta i den uppenbara platsen – frökataloger. Resultatet blev väldigt varierande. Det var fröer som inte grodde. Och växter som var lätta att odla men vars blad man äter typ 2 stycken av om året. Men även några få riktigt lyckade exemplar. Och några buskar med väldigt underlig form.

Vild basilika (Clinopodium vulgare) låter ju underbar, men smakar ingenting och självsår dig dessutom ganska ivrigt. En mindre populär ätbar perenn hos mig.
Vild basilika (Clinopodium vulgare) låter ju underbar, men smakar ingenting och självsår dig dessutom ganska ivrigt. En mindre populär ätbar perenn hos mig.

Törsten efter information om ätbara perenner ledde mig till en hel del engelska och amerikanska böcker. Och dessa böcker introducerade mig till konceptet Forest Garden – skogsträdgård. Lyckan med min egen upptäckt av skogsträdgård som odlingssystem kulminerade i deltagandet i Sveriges första 72-timmars kurs i skogsträdgårdsodling. Detta var i Stjärnsund under 2014. Det var ju nämligen en hel del människor i Sverige som hade upptäckt skogsträdgårdskonceptet mycket tidigare!

Numera finns även den underbara boken ’Skogsträdgården. Odla ätbart överallt’ (Ref [1]) av Philip Weiss och Annevi Sjöberg – två av lärarna på skogsträdgårdskursen.

Beräknad läsningstid: 25 minuter

Varför ätbara perenner?

Grejen med ätbara perenner är att de återkommer år efter år. Dessutom återkommer de oavsett om du gödslade dåligt förra året eller helt missade att skörda dem. Jag älskar ju också att odla frukt och bär. Men vissa frukt och bär är ganska tidskrävande att skörda och ta hand om. Och (om inte fåglarna hjälpa till) så hänger frukten kvar där, lite kladdig och halvrutten, som en skylt som säger ”nu räckte hon inte till att ta hand om mig”. Men med ätbara perenner blir det ingen sådan skylt. Ätbara perenner går bara in i vintervilan varje år och så kommer tillbaka igen nästa vår, precis som alla andra perenner i trädgården.

I det här inlägget vill jag inspirera dig, som gärna odlar olika grönsaker, att prova en och annan ätbar perenn. Detta oavsett om du är en framgångsrik grönsaksodlare med prunkande köksträdgård. Eller en stressad heltidsarbetande småbarnsförälder som inte riktigt får ihop sin odling (som jag då. Fast mina småbarn har blivit ganska stora nu).

Ätbara perenner i ett sammanhang.

En av anledningar till att det har tagit mig så lång att skriva ett övergripande inlägg om ätbara perenner är att koncepten skogsträdgård och permakultur hör ihop med ätbara perenner. Eller kanske tvärtom. En skogsträdgård är ett odlingssystem som man designar med hjälp av permakulturprinciper och -verktyg. Och i din skogsträdgård odlar du, bland annat, olika ätbara perenner.

Läs Permakultur – vad är det? för att få en övergripande idé om vad permakultur är och hur man kan använda det för att tänka lite annorlunda, både i trädgården men även i andra verksamheter och organisationer.

Och läs gärna Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis som ger en introduktion till vad skogsträdgårdsodling är. Dessutom berättar jag i inlägget om varför en skogsträdgård är mer motståndskraftig mot alla klimatutmaningar än en vanlig trädgård. En skogsträdgård kan även lagra mer koldioxid än en vanlig trädgård.

Men man kan visst bara prova ätbara perenner i trädgården precis som den är nu, om man vill.

Enda anledningen jag har ett kök är för att den följde med huset

En brasklapp till alla mina växtporträtt av olika ätbara perenner. Jag är väldigt intresserad av att odla olika ätbara växter och att lära känna hur de beter sig och vad de vill här i livet. Det brukar även gå bra för mig att skörda mina alster. Men där tar intresset stopp. Alla i familjen är gladare om jag håller mig utanför köket. Äter gör jag gärna. Men detta gör att det inte blir så många recept i den här bloggen. Dessutom saknar jag talangen (och kanske även språket) för att kunna skildra olika smaknyanser. Hoppas att du har nytta av bloggen ändå!

En skylt i vårt kök – enda anledning jag har ett kök är för att den följde med huset.
En skylt i vårt kök – enda anledning jag har ett kök är för att den följde med huset.

Fördelarna med ätbara perenner i din trädgård

Ätbara perenner återkommer

Kanske den mest uppenbara fördelen med ätbara perenner är att de återkommer år efter år. Alltså att det blir mindre jobb för dig att få en skörd.

Man stör inte mikrolivet

Att du inte gör om i landet varje år medför också att du inte stör mikrolivet i jorden på samma sätt, som när vi odlar ettåriga grönsaker. Jag menar att jorden mår bättre av att det växer perenna grönsaker där.

Ätbara perenner sparar vatten

Så länge du håller dig till principen rätt växt på rätt plats med dina ätbara perenner, så innebär det även att du inte behöver vattna dem när de väl är etablerade. Så ätbara perenner sparar vatten.

Mer näringsrika

Eftersom ätbara perenner oftast inte har förädlats på samma sätt som många ettåriga grönsaker så har de en tendens att vara mer näringsrika. En grov generalisering kanske, men det finns en studie på gång som mäter näringsinnehållet i ett antal olika fleråriga grönsaker. Watch this space (alltså prenumerera på nyhetsbrevet genom att trycka på ”prenumerera” knappen) så berättar jag i nyhetsbrevet när det finns ett resultat.

En annan sak som kan vara relevant i frågan om näringsinnehållet är att perenna växter har generellt större och/eller djupare rotsystem än ettåriga växter. Därmed har de större möjligheter att hämta näring från jorden de växer i.

Du kan plantera ätbara perenner lite varsomhelst

Du kanske inte ens behöver en separat köksträdgård om du vill prova ätbara perenner. Stoppa bara ner dem i en befintlig rabatt. Kanske. Åtminstone de som är redan kända som prydnadsväxter. Och några få andra som är mindre kända men ändå inte alltför fula att ha i finrabatten.

Hur uppfattar vi smak?

Jag blev lite förvånad när en kollega berättade att hon inte tyckte att rankspenat alls var lika god som ettåriga spenat (som hon odlar). För mig (och min testpanel) smakar rankspenat precis som vanlig spenat, utan att vara det minska besk. Och är ganska god. Kan det vara att min uppfattning av smaken är påverkad av att jag gillar själva tanken med ätbara perenner? Och att jag slutade odla ettårig spenat själv för ganska länge sedan så har ingen riktigt bra smakupplevelse att jämföra det med…

Jag vet att vissa personer kan uppleva vissa fleråriga grönsaker som beska. Och att det finns sätt att lösa detta i köket (genom att använda salt på något vis). Men vi verkar alla uppfatta och uppskatta smak på väldigt olika sätt. Så det enda råd jag har är att prova dig fram i den underbara världen av ätbara perenner!

Lungrot (Blitum bonus-henricus) som har ätliga blad, blomknoppar och fröer. Kallas även Goda Henriks målla.
Lungrot (Blitum bonus-henricus) som har ätliga blad, blomknoppar och fröer. Kallas även Goda Henriks målla.

Lungrot är en av mina favoriter – lättodlad, lång skördetid och näringsrik. Eventuell beskhet kan lösas med hjälp av lite salt.

Kloka ord om ätbara perenner

Det finns tre saker du ska alltid tänka på när du provar en ny flerårig grönsak:

  • Identifiering – var säker på att du har rätt växt innan du smakar den. Bland annat se till att alltid använda det vetenskapliga namnet när du letar växter i handelsträdgårdar eller på nätet.
  • Prova försiktigt – Börja med små mängder för att vara säker på att du tål växten
  • Växtskyddsmedel. Vissa ätbara perenner säljs främst som prydnadsväxter. Det finns andra regler för växter som säljs som prydnadsväxter än för de som säljs som ätbara växter. Kolla att dina ätbara perenner inte har behandlats med någonting som kan göra dem oätliga. Växtskyddsmedel som är tillåtet för prydnadsväxter kan vara svampmedel, insekts- och snigelmedel samt retarderingsmedel. Jättesvårt att få fram information om detta dock! Det finns en klar fördel med att leta upp plantskolor som specialiserar sig på ätbara perenner.

Att tänka på när du odlar ätbara perenner i din trädgård

Tänk på förväxlingsrisk

Tänk på att inte plantera en ätbar perenn i närheten av en annan oätlig växt som det finns risk att du kan förväxla den med. Och här är det viktiga. Att du ska inte kunna förväxla dem vid den tidpunkt du skördar (det är ju inte alltid växten har blommor vid den tidpunkten). Exemplet som jag brukar ge är förväxling mellan skogslök och påsklilja.

Tänk på när och hur du skördar dina ätbara perenner

När du komponerar en perennrabatt brukar du tänka på vilka växtsätt de olika perenner har, och hur du kan placera dem för bästa resultat. Man brukar även ta hänsyn till vissa perenner som vissnar ner och lämnar tomrum efter sig i rabatten. Eller till perenner som har en ful period mitt i växtsäsongen.

Samma gäller självklart om du ska blanda i ätbara perenner i en prydnadsrabatt. Det gäller helt enkelt att lära känna sitt växtmaterial. Men det finns ytterligare en faktor att tänka på när du planerar med ätbara perenner. Och det är att tänka på hur och när du kommer skörda dem. Tar du ett blad lite då och då? Eller klipper du ner hela växten flera gånger per säsong? Spelar det någon roll om det blir tomrum i rabatten ibland i så fall? Eller, som kan vara fallet med kärleksört, kommer du försena blomningen så pass länge att det finns inga bin kvar när den äntligen blommar? (Lösningen – ha många kärleksört!)

Kärleksört (Hylotelephium spp.) – ätbara blad och skott i sallad eller wokade.
Kärleksört (Hylotelephium spp.) – ätbara blad och skott i sallad eller wokade.

Tänk på hur smaken påverkas av växtplatsen

Och så finns det lite klurigheter när det gäller val av växtplatsen. Låt oss ta kärleksört som exempel igen. Vissa sorter av kärleksört har en tendens att vara lite veka och lägga sig ner om de växer i för bra jord. De får ofta ett bättre växtsätt om de har det lite torrt och magert på växtplatsen. Men om du skördar en kärleksört som växer där det är torrt så kan smaken bli försämrad – det kan bli besk. Så ibland kan en växtkomposition och placering som är en självklarhet för en prydnadsrabatt vara lite klurigare om du tänker skörda och äta växterna. Min bästa kärleksört att ha i salladen växte tills ganska nyligen i full skugga! Dock blev det inte så mycket blomning…

Ätbara perenner som du är redan bekant med

Det finns några ätbara perenner som de allra flesta av oss redan känner till. På grund av detta pratar jag försvinnande lite om dessa på min blogg (i alla fall i ätbara perenner sammanhang), men de är ändå väldigt odlingsvärda – det är ju därför de är så kända. Jag menar sparris, rabarber och alla fleråriga kryddväxter.

Ibland kan det vara svårt att förstå vad en ätbar perenn egentligen är och då hjälper det att tänka på sparris och rabarber. Precis så är det med alla ätbara perenner. Man planterar dem någonstans, skördar och gödslar dem vid tillfälle. Och så kommer de tillbaka nästa år igen.

Sparris är en väldigt välkänd ätbar perenn.
Sparris är en väldigt välkänd ätbar perenn.

Ätbara perenner i en prydnadsträdgård

Om du har en någorlunda växtrik trädgård kan jag lova dig att du redan har någon eller några ätbara perenner där. Några sådana tar jag upp i inlägget ”6 fleråriga ätbara växter för en prydnadsträdgård – tips från en trädgårdsarkitekt”. Det inlägget är en bra början åtminstone.

Sedan finns det även Allium. Med Allium har man många olika möjligheter till bladlök som senare älskas av insekterna. Ett tag hade jag provodling av allium i min trädgård. Några sorter ingick i ett senare smaktest av Allium. Alla dessa lökar finns ju kvar i teori – det är bara att vissa inte riktigt höll måttet som tuffingar som klarar sig i mina rabatter. Och nu har jag stuvat om lite i rabatterna, så det kan bli lite av en överraskning var mina Allium dyker upp nästa år!

Vissa ätbara perenner bidrar även till höstfärgerna. Läs Ätbara växter med höstfägring

Och det går att äta själva blommorna på många ätbara perenner. Läs Ätbara blommor i skogsträdgården

Skogslök eller kajplök (Allium scorodoprasum) är min favorit bland bladlökar
Skogslök eller kajplök (Allium scorodoprasum) är min favorit bland bladlökar

Ätbara perenner i köksträdgården

Det finns några ätbara perenner som är – vad ska jag säga? – grönsakslika. Alltså att de finns inte riktigt på kartan som kandidater till en prydnadsrabatt. I alla fall inte riktigt än. Åtminstone inte tills flera av oss faller pladask för det avslappnade förhållningnssättet till prydligheten i planteringar som kommer när man förälskar sig i skogsträdgårdskonceptet. Dessa passar utmärkt att stoppa ner någonstans i köksträdgården.

Det kan vara rätt praktiskt att plantera dina ätbara perenner i utkanten av köksträdgården, eller i svåråtkomliga hörn. Jag odlar fleråriga växter i den del av min kolonilott som är längst bort från vattenslangen. Detta gör att det går väldigt mycket fortare och lättare att vattna de ettåriga växterna, som då blir närmare och alla tillsammans.

Några av dessa grönsakslika perenner som jag har skrivit om här på bloggen

  • Spenatskräppa som måste vara den mest ”grönsakslika” av alla ätbara perenner
  • Min absoluta favorit ätbara perenn som är lungrot
  • Fjällsyra som tar en del plats i och med att den frösår sig ganska ivrigt. Men man kan skörda ett och annat blad som extra smaksättning i salladen hela säsongen.
  • Rankspenat som är en tidig och på något sätt helt vanligt spenatväxt. Lite kinkig om det är åt det torra hållet dock.
  • Och så smultron. Behövs det ens ett inlägg om smultron? Visste du att man kan äta bladen i salladen. Där bidrar den med volym snarare än smak skulle jag säga. Men volym behöver man ibland, om man inte har annat till salladsskålen.

Du kan även odla dina ätbara perenner från frö. Bäst är egentligen att så fröerna på hösten – på samma sätt som naturen gör. Detta har jag aldrig lyckats med så har istället skrivit ett inlägg om inomhussådd av perenner.

Läs Att så perenner (inomhus) – 9 tips.

Spenatskräppa (Rumex patientia) den mest grönsakslika av alla ätbara perenner. I blom.
Spenatskräppa (Rumex patientia) den mest grönsakslika av alla ätbara perenner. I blom.

Ogräs som också är ätbara perenner

Ibland är det riktigt lätt att introducera ätbara perenner i trädgården. Lätt att skörda. Kommer alltid tillbaka (vare sig man vill eller inte). Jo, jag menar ogräs. Ogräs som man kan släppa in i köket.

Annars är ogräs ofta en viktig del i den biologiska mångfalden. Den kommer av en anledning. Den är en del i en succession som naturen ordnar. Sedan har vi invasiva växter som har kommit eftersom vi har infört dem, och dessa har istället effekten att slå ut den biologiska mångfalden. Det är inte dessa jag menar här. Det kan minska stressen om du filosoferar lite kring ogräs. Det som definiera ett ogräs är ibland bara vår egen inställning till växten.

Ätbara perenner som beter sig som ogräs

Det är viktigt att känna till att en hel del fleråriga grönsaker är antigen listade som potentiell invasiva främmande växter i SKUD (Se Ref [3]). Eller är med på en risklista som ArtDatabanken har tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (Ref [4]). I skrivande stund är informationen om invasiva växter i SKUD baserad på en studie gjord 2015. ArtDatabankens risklista togs fram 2017-2018.

Nedan kommer några exempel på växter som det är bra att fundera en extra gång innan plantering – med lite resonemang.

Centranthus ruber, pipört

Pipört är ganska spridningsbenägen. Bladen är goda i sallad.
Pipört är ganska spridningsbenägen. Bladen är goda i sallad.

Pipört listas i SKUD som potentiellt invasiv men klassificeras i Risklistan som låg risk.

Hos mig har jag sett en benägenhet hos min enda planta att självså sig, men småplantorna är lätta att känna igen och dra upp. Och inget tecken på att den ska ha spridit sig utanför trädgården.

Pipörtens blad är helt ok i sallad. Däremot finns det andra bra sallatsväxter med liknande konsistens (som t.ex. kärleksört och löparfetblad).

Myrrhis odorata, spansk körvel (OBS Potentiellt invasiv)

Spansk körvel listas i SKUD som potentiellt invasiv. Däremot hittar jag ingen information alls om den i Risklistan.

Jag hade en planta från början som togs av sorken varpå jag väntade för att se om den hade hunnit självså sig. En planta kom upp i flisgången och den lät jag växa upp så den kunde självså sig tillbaka in i planteringsbädden. Numera har jag 2-3 plantor i bädden. Plantan i gången (och plantorna i bädden för den delen) klipper jag ner upprepade gånger under säsongen utan att ha märkt någon nämnvärd försvagning – spansk körvel har djupa rötter och är kraftigväxande! Men jag ser i alla fall till att den inte få sprida sig.

Att norpa ett blad eller omogen frökapsel är en smaksensation (om man gillar anis) och det är väldigt fint och gott att använda blad på bakverk och eventuellt som extra smaksättning i en sallad. Men spansk körvel är ingenting som åtminstone vi använder i köket i någon större utsträckning.

Bistorta officinalis, stor ormrot (OBS jag rekommenderar inte denna växt)

Stor ormrot är inte särskilt odlingsvärd varken som ätbar perenn eller prydnadsväxt, enligt mig.
Stor ormrot är inte särskilt odlingsvärd varken som ätbar perenn eller prydnadsväxt, enligt mig.

Även stor ormrot listas i SKUD som potentiellt invasiv men nämns inte i Risklistan.

I min erfarenhet sprids den enbart med utlöpare, men den sprider sig ganska bra.

Späda bladen tillagas som spenat med det finns godare perenner som kan tillagas som spenat, i min åsikt.

Blomningen är fin men det är inte så fint att den förtjänar sin plats i rabatten pga vad händer efteråt – den har nämligen en ful period under sommaren då den vissnar ner. Jag flyttade en bit av stor ormrot till min ”skräphög” plantering på lotten (resten brändes), den får inte vara kvar i trädgården.

Claytonia sibirica, vårsköna

Vårsköna listas i SKUD som potentiellt invasiv men klassificeras i Risklistan som låg risk.

Eftersom den sprider sig med fröer var jag extremt försiktigt när jag introducerade vårsköna i min trädgård. Den planterade jag bakom växthuset och den har numera (efter några år) dött utan att självså sig alls (måste erkänna att jag ofta glömde bort den, så den fick knappt något vatten). Det ångrar jag faktiskt – vårsköna har potentiell som en ganska bra sallats- eller spenatväxt med sina blad som smakar som rödbetsblast. Vårsköna klarar halvskugga – skugga också, och jag en hel del skuggiga platser här hemma där den skulle passa in.

Jag ångrar att jag inte vågade ge min vårsköna en bättre växtplats.
Jag ångrar att jag inte vågade ge min vårsköna en bättre växtplats.

Ätbara perenner i en skogsträdgård

När man planerar in fleråriga grönsaker i sin skogsträdgård tänker man inte riktigt på samma sätt som när man komponerar en prydnadsrabatt. Förutom, självklart, att man i både fallen måste välja växter som passar växtplatsen.

Mönster och växtsätt

I en skogsträdgård tänker man i termer av nischer, mönster och att använda allt utrymme – i termer av

  • kvadratmeter på marknivå men även i termer av
  • utrymme i luften och
  • utrymme under jorden samt
  • nischer i tid.

Detta gör man för att använda det tillgängliga utrymmet, ljus, vatten och näring på det mest effektiva sättet.

På detta sätt kombinerar du växter som är tuvbildande med djupa rötter tillsammans med växter som har ett mattbildande växtsätt och grunda rötter. Eller du kanske kombinerar växter som kommer tidigt på våren men som vissnar bort under sommaren med växter som kommer lite senare.

Och du kombinerar höga växter med låga växter så alla får det ljus de behöver.

Konkurrensförmåga och spridningssätt

Du tänker också i termer av konkurrensförmåga och spridningssätt. Till exempel, växter som självsår sig ivrigt och som du vill hålla i schack, kombinerar du med en funktionell marktäckare som förhindrar att fröerna får ljus för att gro. Däremot undviker du att kombinera svagväxande växter med starkväxande växter.

Här kan man även tänka lite tvärtom. Om du vill gärna ha en växt som antigen sprider sig väldigt kraftigt (som t.ex mynta) eller som växer sig väldigt stort (som t.ex libbsticka) kan du plantera den i en mindre optimal växtplats. Mynta som odlas i skugga av buskar och träd i en skogsträdgård är inte alls lika ivrig på att sprida sig. Och en libbsticka som planteras i regnskugga av ett tak kan (förhoppningsvis) hålla sig till en rimlig storlek.

Andra funktioner

Du kan även tänka i termer av olika funktioner som dina ätbara perenner erbjuder och kombinera dessa funktioner på ett bra sätt – som t.ex att attrahera nyttoinsekter eller tillföra näring till sina grannar.

Läs mer om detta i inlägget Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis.

Exempel på kombinationer av ätbara perenner i en skogsträdgård

Det finns inget facit när det gäller skogsträdgård eftersom varje plats är unik och alla människors visioner för sina skogsträdgårdar också är unika. Men man kan ju självklart inspirera varandra – för att sedan ta hem inspirationen och fundera på sin kammare om samma kombination skulle fungera hos dig. Eller testa den i verkligheten för all del.

Nedan är några växtkombinationer av ätbara perenner som jag har varit särskilt nöjd med.

Exempel 1: Ramslök, rankspenat, luktviol och funkia

Ramslök, rankspenat, luktviol och funkia är en kombination av ätbara perenner som använder nischer i både tid och rum
Ramslök, rankspenat, luktviol och funkia är en kombination av ätbara perenner som använder nischer i både tid och rum

Ramslök (Allium ursinum. Den har redan vissnat ner i bilden) kommer tidigt och ger oss vitlökssmakande blad och blommor som även uppskattas av bina. Rankspenat (Hablitzia tamnoides, ätliga blad) kommer också ganska tidigt – här i Vaxholm har jag kunnat skörda skott i slutet av april. Luktviolen (Viola odorata, med sina ätliga blommor och blad) passar på att blomma tidigt och täcker senare eventuell bar jord som funkia lämnar när den kommer lite senare. Funkia (Hosta spp., ätliga skott, blad och blommor) är även bra att kombinera med rankspenat då rankspenat mår bra av att ha sina fötter i skugga (den vill ha fuktighetshållande jord).

I den här kombinationen använder vi både nischer i tid och rum (olika höjder och växtsätt) samt hjälper växterna att samarbeta (funkia skyddar rankspenaten). Som du ser finns det även andra växter vid bänken – både ätliga och till prydnad (eller bina).

Läs Funkia som grönsak

Läs Rankspenat – en höjdrädd klättrare

Exempel 2: Rankspenat (igen), fjällsyra och guldlök

Rankspenat (igen), fjällsyra och guldlök är tre ätbara perenner som har liknande ståndortskrav
Rankspenat (igen), fjällsyra och guldlök är tre ätbara perenner som har liknande ståndortskrav

Guldlök (Allium moly) är ensam (vad jag vet) bland Allium med att trivs i fuktigare jord. Därför passar den bra tillsammans med rankspenat (Hablitzia tamnoides) och fjällsyra (Oxyria digyna). Den här lilla planteringen fick extra vatten från lekhusets tak. Fjällsyra hjälper till att hålla fukten och skyddar rankspenaten på samma sätt som funkia i exemplet ovan.

Dessvärre finns inte den här planteringen kvar då vi har nedmonterat lekhuset och grävt en damm istället.

Allting hänger ihop

Allting hänger ihop. Det är en vacker tanke för mig och sträcker sig långt utanför trädgårdens värld. Men i en trädgård är det jord, växter, insekter, vatten, ljus, fåglar, djur, bakterier och svampar som samverkar (har jag missat något?). Alla med beroenden till varandra.

Det finns en magi i en trädgård som får förutsättningar att mer ta hand om sig själv. Blommande buskar, träd och perenner attraherar pollinerare som får sin nektar och pollen. Vi och fåglarna får frukt, bär och fröer. Växterna attraherar även bladlöss, nyckelpigor, tvestjärtar och getingar som alla bidrar på sitt sätt. På hösten fäller de sina löv eller vissnar ner och ger istället mat till nedbrytarna som jobbar för fullt med att skapa en levande jord. Nedbrytarna kanske får hjälp att tillföra näring av lite fågelbajs eller av en buske som fixar kväve. Och i vattensamlingen som finns i närheten frodas grodor och paddor som äter sniglarna (en dröm jag har) samt många olika insekter.

Och visst, du kan ha stor nytta och njutning av att bara prova några få ätbara perenner i din befintliga trädgård. Men jag vill varmt rekommendera dig att läsa om skogsträdgårdsodling också – för en skogsträdgård har så mycket att erbjuda både dig och naturen.

Läs om Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English. Trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner.

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster som är tänkt att hjälpa dig som vill göra mycket med att skapa trädgården själv men har fastnat med någon del. Eller vet inte var du ska börja. Och så erbjuder jag även olika trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäler dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fyller i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida. Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser och fördjupning

[1] ’Skogsträdgård. Odla ätbart överallt’ av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg

[2] ’Fleråriga grönsaker. Upptäck, odla, njut’ av Philipp Weiss, Annevi Sjöberg och Daniel Larsson.

[3] SKUD Svensk kulturväxtdatabas – sök växtnamn

[4] Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklist Risklistan är lättast att läsa i samband med introduktionstexten som ger nyckeln till risknivåerna

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.