10-20-30 regeln mot växtsjukdomar och skadedjur

Ogynnsamma väderförhållanden, växtsjukdomar och skadedjur kommer med största sannolikheten att bara bli värre allteftersom klimatförändringarna fortgår. Vad kan vi göra för att klimatsäkra våra trädgårdar? Som med så mycket annat i trädgården är svaret mångfald. I det här inlägget berättar jag om ett konkret verktyg för att räkna ut hur stor mångfald av växter du egentligen har.

Beräknad läsningstid: 12 minuter

Permakulturdesignprinciper för mångfald, resiliens och robusthet

Som du vet om du känner till permakultur (läs även inlägget Permakultur – vad är det?), är två (av tolv) viktiga permakulturdesignprinciper:

  • Använda och uppskatta olikheter och mångfald.
    Här tänker man både biologisk och funktionell mångfald. Genom att göra det här skapar du motståndskraft och robusthet och får stabila system.
  • Skapa integrerade system.
    Dvs varje komponent i ett system ska ha flera funktioner. Och varje viktig funktion (som till exempel mat, energi, värme) ska stödjas av flera komponenter.

När det gäller växtsjukdomar och skadedjur betyder inte en stor mångfald av växter att du aldrig kommer få angrepp. Att ha en stor mångfald av växter betyder att skadedjur har svårare att hittar dina växter. Och att ha flera olika växter som stödjer viktiga funktioner (som mat) betyder att eventuella angrepp på en växtart eller växtfamilj får inte lika förödande konsekvenser.

Växtmångfald i termer av integrerade system

I fall du inte är van att tänka i termer av integrerade system och funktioner i trädgård, kan det se ut så här när det gäller växter:

Funktioner som växter kan stödja:

  • mat för människan,
  • mat för pollinatörer,
  • mat för nyttoinsekter (och ja, bladlöss är ju mat till bland annat nyckelpigor),
  • gödsel (till exempel fixerar vissa växter kväve från luften och gör den tillgänglig för andra växter och alla vissna löv och plantor tillför ju mull till jorden)
  • fiber till kläder och rep
  • värme
  • toapappersersättning
  • textilfärg
  • material till staket och växtstöd

Det finns ju växter som inte gör mycket mer än att ge oss näring för själen. Men detta är också en funktion. Dessutom är (nästan) vilken växt som helst bättre för den biologiska mångfalden jämfört med hårdgjorda ytor eller hårdklippt gräsmatta.

Det här är också en del av skogsträdgårdstänket. Läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis om du vill veta mer.

Häck och strukturelement i trädgården – mångfald eller monokultur?

På sätt och vis blir det här med integrerade system och motståndskraft mot växtskadegörare och sjukdomar mest problematisk när det ska skapas stora strukturelement. Tänk dig hur många plantor som behövs till en lång häck. Lägg till detta att trädgårdsägaren kanske önskar ett enhetligt intryck med strikt form och du förstår vilken påverkan den skulle ha på växtmångfalden i en trädgård. Och vilka risker det medför. Om det kommer en växtsjukdom eller skadedjur kan det vara förödande för en lång häck. Och om en planta eller del av häcken skulle dö blir det inte så kul heller – om man är fast vid idealen att det ska se enhetligt ut.

Vilka funktioner skulle en häck kunna ha?

  • Alla häckar (vad jag vet) ger någon slags insynsskydd eller avgränsning.
  • Häckar är dessutom bra på att filtrera partiklar från vägar.
  • En häck kan ge skydd för fåglar och andra vilda djur.
  • En häck kan ge vindskydd för både växter och människor. Så långe häcken är inte alltför tätvuxen silar den vinden vilket undviker turbulensen som ett plank kan ge.
  • I och med att en häck skyddar mot vinden, skapar den ett annat mikroklimat för dina växter
  • En blommande häck är bra för pollinatörer och eventuell frukt ger mat till fåglar (ibland även människor). Tänk då på att en blommande häck av bara en sorts växt gynnar bara insekterna under en viss tid.
  • En taggig häck kan hjälpa till att hålla bort oönskade besökare (och vara extra bra skydd för fåglar)
  • Och en riktigt spännande funktion (tycker jag) är att erbjuda rådjuren någonting att äta på utsidan av häcken för att avleda dem från att ta sig in i trädgården. Detta är förstås ganska riskfyllt! Men en häck kan åtminstone göra att rådjuren inte ser vad som finns på andra sidan och är därmed mindre benägna att hoppa över.

Självklart finns det möjlighet för en enhetlig häck av en enda växtart att erbjuda nästan alla dessa funktioner. Men i dessa tider av klimatförändring tycker jag att det kan vara klok att fundera på eventuella risker med monokulturer och på tänkbar potential med en blandning av växtarter i häcken.

10-20-30 regeln mot skadedjur och växtsjukdomar

Under hösten 2021 var jag på en väldigt intressant föreläsning om ”Trädgård i förvandling – hur vi anpassar oss till klimatförändring” av Roger Elg från SLU. Bland annat berättade han om att ett bra sätt att undvika alltför stor påverkan av växtsjukdomar och skadedjur är att använda 10-20-30 regeln i trädgården.

Dessvärre hittade jag ingen studie om det här (så säg gärna till om du lyckas hitta den) utan ser det som en rolig övning för att kunna tänka lite mer konkret omkring skogsträdgårdens strävan efter en mångfald av växter.

10-20-30 regeln går ut på:

1) Inte mer än 10% av en art

2) Inte mer än 20% av ett släkte

3) Inte mer än 30% av en familj

Detta verktyg är ju lite mer konkret än att bara vara medveten och försöka se till att det finns en bra mångfald av växter.

Jag tänker så här…om man har 100 växter i sin trädgård (ha ha), så gruppera man dem först i familjer och då ska det helst inte finnas flera än 30 växter i en familje-grupp. Och sedan grupperar du dina 100 växter i släkte, då helst inte flera än 20 växter i en släkte-grupp. Och så inte flera än 10 i gruppen när du grupperar enligt växtart.

10-20-30 regeln – hur gör man?

Dock är det inte helt lätt att ha alla växters släkte och familj i huvudet när man planerar trädgården. Så här kan man göra:

SKUD (Svensk kulturdatabas) har en sida där man kan söka på ett växtnamn och få fram information om varje växt. Det allra bästa är om du kan det vetenskapliga namnet, men det går även att skriva in det svenska namnet.

Exempel: Senaste tillskottet i min trädgård är Cydonia oblonga ’Darunok Onuku’, kvitten (eller äkta kvitten). En sökning på det ge informationen att den tillhör rosfamiljen (rosaceae), kvittensläkte (Cydonia) och art kvitten (Cydonia oblonga). Se nedan

Med SKUD Sök växtnamn funktionen kan du lätt se vilken familj, släkte och art en växt tillhör.
Med SKUD Sök växtnamn funktionen kan du lätt se vilken familj, släkte och art en växt tillhör.

Som du ser från exemplet ovan kan du få det mesta av informationen bara genom att känna till växtens vetenskapliga namn. Men i min erfarenhet är det familjen som oftast är avgörande när det gäller 10-20-30 regeln, och man ser inte familjen från namnet.

Växtmångfald i min egen trädgård

I min egen trädgård lovordar jag gärna vilken mångfald av olika fruktträd och bärbuskar jag har. Denna mångfald ger resiliens mot ogynnsamma väderförhållanden (till exempel sen frost, extrem kyla eller extrem torka), den ger en mångfald av blommor och blomningstider för pollinatörer och den sprider ut skördearbetet för mig. En mångfald av växter skapar även robusthet när det gäller växtsjukdomar och skadedjur.

Jag vet ju mycket väl att det är många fruktträd och bärbuskar som tillhör rosfamiljen, men rätt som det är slinker det ner lite olika nya växter när det behagar. Och det var ju ett tag sedan jag inventerade mina växter.

Växtinventering

Jag inventerade buskar, träd och klätterväxter i min skogsträdgård och stoppade dem i en excelfil. Man kommer långt bara genom att sortera filen på först familj, sedan släkte och sedan art. Se nedan

Excelblad med familj, släkte och artsammansättning i min skogsträdgård. Jag har rödmarkerad där det ser ut att vara risk för brist på växtmångfald.
Excelblad med familj, släkte och artsammansättning i min skogsträdgård. Jag har rödmarkerad där det ser ut att vara risk för brist på växtmångfald.

Jag gjorde även diagram på detta där jag även tog hänsyn till antalet växter av varje art.

Växtfamiljer i min skogsträdgård. Med 42% i rosfamiljen kan den vara lite utsatt för växtsjukdomar och skadedjur som specialisera sig på just rosfamiljen.
Växtfamiljer i min skogsträdgård. Med 42% i rosfamiljen kan den vara lite utsatt för växtsjukdomar och skadedjur som specialisera sig på just rosfamiljen.
Växtsläkten i min skogsträdgård. Här ser det ändå ganska bra ut – inget släkte i närheten av 20%
Växtsläkten i min skogsträdgård. Här ser det ändå ganska bra ut – inget släkte i närheten av 20%
Växtarter i min skogsträdgård. Här är det enbart svartaronia som ligger i farozonen (dvs över 10%) med 13%
Växtarter i min skogsträdgård. Här är det enbart svartaronia som ligger i farozonen (dvs över 10%) med 13%

Svagheterna och funderingar med analysen

Jag använde det enklaste sättet att analysera 10-20-30 regeln – genom att räkna antalet växter. Men det säger sig själv att en skadegörare kommer ha lättare att hitta ett äppelträd som är flera meter högt och brett än att hitta mina fem buxbomssticklingar som snarare kan mätas i centimeter (vi tar diskussionen om varför jag har buxbomssticklingar i en skogsträdgård en annan gång). Det kanske hade varit mer realistiskt att försöka uppskatta hur många kvadratmeter kronan på varje växt täcker. Då hade rosfamiljen kommit långt över 42% (med tanke på att jag har två äppelträd och ett plommonträd).

Men skulle man någonsin kunna komma över detta problem i en liten trädgård utan att låta bli ha träd överhuvudtaget? Och träd vill jag absolut ha – de gör stor nytta på många olika sätt. Det är ju också just fruktträd i familjen rosväxter som man har största möjlighet att begränsa storleken på.

Varför begränsade jag mig till baksidan av huset? Jo, jag bor i ett kedjehus där vi alla ha långsmala trädgårdar på baksidan. Jag bedömer att påverkan på växtmångfalden från grannarnas trädgårdar på baksidan är större än påverkan mellan min framsida och baksida. Så är kanske inte fallet för alla. När det gäller framsidan tänker jag att det vore mer givande att göra en separat analys av växtmångfalden.

Hur åtgärdar jag problemet med en hög andel växter från rosfamiljen?

Det är ju förstås inte aktuellt att åtgärda detta problem genom att ta bort träd.

Däremot skulle jag kunna tänka mig att flytta eller ge bort några aroniabuskar. Detta även om 13% svartaronia är kanske inte direkt alarmerande! Det finns ett par aroniabuskar som bara är där för att jag fick upp så många plantor när jag drog upp svartaronia från frö. Och då får jag lite plats för något annat istället. Som inte tillhör rosfamiljen!

Sedan finns ju också perennerna, som jag inte räknade in i analysen. Det skulle vara intressant att dubbelkolla om det är någonting mer än smultron som tillhör rosfamiljen. Och eftersom min trädgård är designad som en skogsträdgård och inte en prydnadsträdgård (där man ofta har stora sjok av samma växt) så vet jag att jag har en stor mångfald av perenner. Jag ska snart plantera hela området i och runt den nya dammen, så här har jag möjligheter att jobba med växtmångfald!

Hur ser det ut i din trädgård?

Missa inga blogginlägg!

Nicky English. Trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner.

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster som är tänkt att hjälpa dig som vill göra mycket med att skapa trädgården själv men har fastnat med någon del. Eller vet inte var du ska börja. Och så erbjuder jag även olika trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäler dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fyller i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida. Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] SKUD (Svensk kulturdatabas) är en väldigt bra informationskälla när du vill ta redo på mer om dina växter.

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *